Att kalla ett folkmord för ett folkmord

Sammanfattning: I mars år 2010 så valde den svenska riksdagen, efter en lång debatt, att erkänna de illdåd som det armeniska folket utsattes för under början av 1900-talet som ett folkmord. Det var ett beslut som både uppskattades såg som kontroversiellt. Det som jag ämnar göra med det här arbetet är att studera hur historieskrivning, likt den som tog plats år 2010, fungerar på ett politiskt plan. Med en grund i en teori av Hannah Arendt om hur sanning och politik samspelar så studeras kritiskt den diskurs som pro-duceras av diskussion i riksdagen som föranledde beslutet. För att sätta dessa i kontext så kommer folkmordets sanningsstatus och moderna politiska påverkan studeras. Upp-satsen huvudsakliga uppgift ligger i att undersöka, analysera och diskutera hur svenska politiker ser på historieskrivning och erkännande. Vilka perspektiv de väljer att ha på historieskrivningens roll som ett politiskt medel och hur de ser på att folkmordets histo-rieskrivning bör författas. Avslutningsvis så diskuteras även de problem som kan följa av hur svenska politiker förhåller sig till historieskrivning, i förhållande till det arme-niska folkmordet.