Är kvinnor mer religiösa än män? : En litteratusstudie om förhållandet mellan kön och religiositet

Sammanfattning: Att kvinnor skulle vara mer religiösa än män är något som gjort sig gällande inom den religionspsykologiska forskningen under flera decennier. Företeelsen har traditionellt sett hävdats vara universellt gångbar och genom åren har flertalet teorier utvecklats med förhoppning om att beskriva orsaken till diskrepansen mellan könen. I denna jämförande litteraturstudie baserad på litteratur, artiklar samt data från statistiska undersökningar, har jag prövat validiteten i detta vedertagna generella påstående. Jag har kartlagt och problematiserat de teorier som brukligen tillämpats inom området. De vanligaste förkommande förklaringsmodellerna för religiösa könsskillnader hänvisar till olika typer av personlighets- och socialisationsteorier, men även biologiska perspektiv och psykoanalytiska synsätt finns representerade i denna studie. Data från Gallup Poll samt Pew Reasearch Center har jämförts med befintliga teorier med avsikten att synliggöra hur statistik och teori korresponderar. Studien innehåller också ett kritiskt granskande av på vilka grunder slutsatser av hävd dragits utifrån data, analys och resultat. Hur vet vi att forskningsresultaten är pålitliga? Efter att ha fördjupat mig i både traditionell och nutida forskning inom ämnet är min uppfattning att sambandet mellan religion och kön är betydligt mer komplext än att resultatet kan reduceras till synsättet att kvinnor universellt sett är mer religiösa än män. Min analys och mitt därtill kopplade resultat kretsar kring tre huvudteman – ett avfärdande av myten om allmängiltighet, ett ifrågasättande av värdet av statistiska data som mycket väl kan ha påverkats av västerländska antaganden och normer (forskningsbias), samt anmärkningen på avsaknaden av ett kulturpsykologiskt perspektiv i studiet av religiösa könsskillnader. Jag argumenterar för vikten av att se bortom stereotypa föreställningar om könsroller eller personlighetsdrag som anses vara specifikt manliga eller kvinnliga. I stället föreslår jag hur debatten kan nyanseras och berikas genom att väga in kulturella förutsättningar som en central variabel.