Från Homeros till Ghayath Almadhoun - En studie om urval och författare i läromedel i svenska

Sammanfattning: Då tidigare undersökningar har visat på en ojämn könsfördelning i läromedlens litteraturhistoriska del är syftet med vårt examensarbete att undersöka hur urvalsprocessen av texter och författare går till i skapandet av två läroböcker för svenska samt vilka modelläsare som kan urskiljas i en lärobok samt i en antologi. Vi undersöker också hur könsfördelningen ser ut och hur författare av olika kön beskrivs. Våra teoretiska utgångspunkter är Umberto Ecos begrepp modelläsare samt ett övergripande genusperspektiv i vilket vi utgår från Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. De metoder som används för att nå en så nyanserad bild som möjligt av de två läromedlen är dels intervjuer med en av läroböckernas författare och en läromedelsutvecklare för samma förlag, dels kvalitativa och kvantitativa analyser av läroböckerna. Resultatet av våra undersökningar visar att det är många faktorer som spelar in i arbetet med urvalsprocessen i skapandet av läroböcker. Ekonomi är en sådan övergripande faktor som styr innehållet på olika vis. Traditionens makt är en annan faktor som har stor betydelse men som samtidigt hänger samman med ekonomin. Vidare visar resultaten av analyserna på en ojämnställd könsfördelning samt att de litteraturhistoriska författarna till viss del beskrivs på olika sätt. Vi kan urskilja olika modelläsare i de två läroböckerna. Dels har föreställningarna om vad lärare förväntar sig av innehållet vilket skapar en modelläsare, dels har vi eleverna vars olika förmågor och bakgrunder utgör en annan typ av modelläsare. Den slutsats som dras är att läroböckernas text- och författarurval samt könsfördelning och sekundärtexter inte nödvändigtvis behöver innebära ett aktivt val från varken läromedelsförfattare eller läromedelsutvecklare, utan kan snarare ses som en produkt av de förväntningar och normer som finns i samhället.