Barnets bästa som ett mellanbegrepp

Sammanfattning: Barnen är en av samhällets viktigaste delar och stater strävar efter att se till att varje barnsbehov tillgodoses och barnen får sina rättigheter. I Sverige finns det flera lagar som rör barnen,till exempel föräldrabalken, socialtjänstlagen (SoL) samt lagen med särskilda bestämmelserom vård av unga (LVU). Svenska kommuner arbetar genom socialnämnder som ansvararför barnsomsorg för att ge stöd och hjälp som familjer behöver för att tillhandahållagoda förutsättningar för barns uppväxt och utveckling. När socialnämnderna får en orosanmälaneller får reda på att ett barn befinner sig i en farlig situation som kan leda till skadaeller påverka barnets hälsa, kommunicerarar socialnämnderna med föräldrarna för att gedem rådgivning för att lösa situationen på ett frivilligt sätt. Men när det inte finns möjlighetför en frivillig lösning har socialnämnderna befogenheter att vidta tvingande åtgärder ochsedan gå vidare till domstolen för att främja barnets bästa. Utgångspunkten i den här typenav ärenden är att barnet ska bo hos sina föräldrar, men i vissa fall finns det skäl som ledertill åtgärder såsom placering eller begränsning av umgänget med föräldrarna om det ligger ibarnets bästa. Begreppet barnets bästa är av stor betydelse i ärenden som rör barnen. Dettabegrepp nämns i föräldrabalken, SoL, LVU, barnkonventionen och i de flesta svenska publikationersom berör barnet och dess rättigheter. Syftet med denna studie är att analyserabegreppet barnets bästa som ett grund- och följdöppet mellanbegrepp. Grunden för dennaanalys finns i teorin om mellanbegrepp. Syftet är också att illustrera intressekonflikter somkan uppstå i bedömningen av barnets bästa genom att exemplifiera och analysera grundenför olika bedömningar av två rättsfall om vårdnad enligt LVU och visa hur beslutsfattarebedömt och gjort avvägningar i sådana situationer. Studien bekräftar att det inte finns någontydlig allmän definition för barnets bästa som kan vara lämplig för alla barn och alla fall utanatt det är ett grund- och följdöppet mellanbegrepp som måste bestämmas i varje enskilt fallutifrån en bedömning av ett antal relevanta aspekter. I studien diskuteras ett förslag på ettaggregationsträd som illustrerar hur grund- och följdsidan kan se ut i bedömningen av barnetsbästa som ett mellanbegrepp i ett enskilt fall. Studien visar också att bedömningen avbarnets bästa i studiens rättsfall var huvudsakligen baserad på rättigheterna som är givna ibarnkonventionen och även andra rättigheter. Dessa rättigheter bedömdes med hjälp av övrigaunderaspekter.