DEN HÄLSOFRÄMJANDE BETYDELSEN AV SOCIALT STÖD FÖR ARBETSRELATERAD STRESS : En kvantitativ studie

Sammanfattning: Förändringar på arbetsmarknaden på grund av nedskärningar och effektiviseringar har för individen inneburit mer ansvar, tyngre arbetsbörda och högre krav i arbetsuppgiften. Med denna utveckling har stressrelaterade sjukdomar ökat i Sverige de senaste åren. Det framkommer att det sociala stödet kan fungera som en hälsofrämjande resurs i förhållande till graden av arbetsrelaterad stress. Vidare kan en hög belastning i arbetslivet och i privatlivet kan ha en negativ effekt och bidra till en högre skadlig stressnivå. Syftet med studien är därefter att undersöka i vilken utsträckning socialt stöd och dubbelbelastning kan kopplas till arbetsrelaterad stress. Resultatet har analyserats med teoretisk ansats utifrån Krav-kontroll-stödmodellen och socialt stöd som hälsofrämjande resurs. För att undersöka sambandet mellan socialt stöd och dubbelbelastning i förhållande till arbetsrelaterad stress tillämpades en kvantitativ enkätstudie. Insamlad data analyserades i univariata samt multivariata linjära regressionsanalyser. Analysen visade inte att arbetsrelaterad stress hade något signifikant samband med socialt stöd i arbetslivet, i privatlivet och dubbelbelastning. Dock framkom det att kön var associerat med graden av arbetsrelaterad stress.