Den svenska läroplanen som en kämpande tro? : En analys av läroböcker för samhällskunskap i gymnasiet

Sammanfattning: Denna uppsats består av en läromedelsanalys av samhällskunskapsböcker för gymnasieskolan. Texten tar avstamp i några teoretiska utgångspunkter: den universalistiska liberalismen är inte värdeneutral och kan stå i konflikt med andra idétraditioner, massutbildningssystemet i västvärlden har varit en viktig komponent för att bygga en nationell identitet och utbildningssystemet konstruerar en samhällsgemenskap med traditioner och normer som riskerar att andrafiera och utöva symboliskt våld mot dem som står utanför normen. Metoden är en diskursanalys och fyra läroböcker har undersökts. Klassrummet och de läromedel som används i det är en del i en samhällelig kontext och påverkas av omvärlden. Med teorierna som utgångspunkt genomförs analysen i tre steg: inledningsvis undersökte jag hur samhällsgemenskapen – vi:et – konstruerades. Med hjälp av liberal universalism som analytiskt begrepp letade jag efter nyckelord som exempelvis: kristendom, Sverige, Europa och demokrati. I det andra steget diskuterades följderna av att konstruera en samhällsgemenskap genom begreppen andrafiering och symboliskt våld. Avslutningsvis diskuterades dessa följder i kontexten av det mångkulturella klassrummet och vad det kan få för konsekvenser för lärare som vill använda dessa läroböcker. Resultatet visade att läroböckerna på ett tydligt och genomgripande sätt lyfte det svenska och europeiska genom att beskriva demokrati, mänskliga rättigheter och andra västerländska ideal som självklara och bör spridas till resten av världen. Urvalet kan betraktas som eurocentriskt och det icke-konfessionella politiska styret beskrevs som det mest rationella och moderna. Då vi:et gestaltades som positivt på ett så tydligt sätt argumenterade jag för att andrafieringen och det symboliska våldet hade ännu större risk att utövas, i synnerhet i det mångkulturella klassrummet. Vidare påstod jag att lärare som vill använda tillgängliga böcker i samhällskunskap för gymnasieskolan bör göra det på ett medvetet sätt genom att komplettera det eurocentriska innehållet med material som belyser andra perspektiv och ökar elevers förståelse och tolerans för andra kulturer, vilket även läroplanen betonar.