Ur Investerarnas Synvinkel : En studie av Svenska Institutionella Investerares investeringsprocess i Venture Capitalfonder

Detta är en Master-uppsats från Handelshögskolan vid Umeå universitet

Författare: Per Schmidt; Jonas Westerberg; [2009]

Nyckelord: venture capital; finance; small firm;

Sammanfattning: Småföretagen har en betydande roll för ett lands ekonomi och Venture Capital fonderna spelar en viktig roll vid finansieringen av dessa företag då de har svårt att erhålla finansiering på vanligt vis. För att VC-fonderna i sin tur skall kunna bedriva sin verksamhet krävs det att de i sin tur erhåller finansiering från en investerare, som därför kommer att spela en viktig roll i denna process. Studien är baserad på en hermeneutisk kunskapssyn och vi valde att genom en kvalitativ metod utföra fem stycken intervjuer med investerare inom pensionsfonder och försäkringsbolag, som visat sig vara de största investerarna i VC-fonder. Vi ville få en förståelse och kartlägga processen i och med att en investerare väljer att investera i en VC-fond och även visa på de olika problemen som investeraren möter på vägen. Detta har vi genomfört genom huvudsakligen en deduktiv ansats, då vi i vår teori tagit upp mycket av de problem som kan uppstå vid en investering, för att sedan genom intervjuer undersöka om dessa problem även uppstår för investerare till VC-fonder. Vi menar att vi även bidrar med ny forskning inom området och i och med detta anser vi att vi har inslag av ett induktivt angreppssätt. Första steget består i att investeraren bedriver en ”screening process” vilket innebär att investeraren gör en aktiv utvärdering av VC-fonderna och dess bakomliggande team. Denna process är den klart mest tidskrävande och generellt ser vi att den i flera fall kan uppgå till att man följer en VC-fond i flera år innan man bestämmer sig för att investera i den. Andra steget är kontraktsförhandling och beslut där man biträdda av externa jurister förhandlar man fram ett kontrakt. Detta kontrakt innehåller en rad stadgar och klausuler för att skydda investerarna från att VC-fonden agerar mot investerarnas intresse. Slutgiltigt beslut att investera i en VC-fond tas generellt av en investeringskommitté hos investeraren. Tredje steget består i uppföljning och kontroll av de pengar man investerat. Investerarna erhåller kvartalsrapporter som VC-fonden producerar och träffar teamet till VC-fonden några gånger per år för att gå igenom verksamheten. Vi ser också att investerarna försöker hålla en dialog med förvaltaren av VC-fonden och fungera som en rådgivare via så kallade ”advisory boards”. Fjärde steget innebär Exit, vilket handlar om när VC-fonden likvideras och investerarna får tillbaka sina investerade pengar och en eventuell vinstdelning sker mellan förvaltare och investerare. Studien visar på att agentproblem genomsyrar större delen av investeringsprocessen mellan investerare och VC-fond. För att minska risken för adverse selection genomför man en grundlig utvärderingsprocess i inledningsskedet av investeringsprocessen för att sortera bort de dåliga investeringsalternativen. I och med att ansvaret för investerarnas pengar övergår till VC-fonden ökar detta risken för moral hazard. Vår studie visar på att investerarna förhandlar in en rad klausuler i kontrakten samt följer upp och kontrollerar investerade pengar, genom dels den löpande dialogen med VC-fonden men även personliga möten. Detta för att skydda sig mot denna typ av problem.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)