Lärares tankar om skönlitteratur i svenskundervisningen: legitimeringar, ämneskonstruktioner och kanonlitteratur.

Sammanfattning: Att välja skönlitterära texter är en utmaning som alla svensklärare i landet tampas med. Syftet med vår undersökning är att utveckla kunskap om hur svensklärare resonerar kring sina val av skönlitteratur i svenskundervisningen. Vidare vill vi undersöka hur dessa resonemang kan relatera till olika litteratur- och ämnessyner och ämneskonstruktioner av svenskämnet samt hur de förhåller sig till en globaliserad värld. Syftet har sedan mynnat ut i frågeställningar som rör hur lärare legitimerar sina textval, hur deras litteratur- och ämnessyner ser ut samt hur de reflekterar kring val av kanonlitteratur och kulturarv i relation till den globaliserade värld vi lever i idag.  För att samla in material till undersökningen har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med sex svensklärare som är verksamma i olika delar av landet. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ dataanalys. Resultatet tolkades därefter utifrån olika teoretiska perspektiv; de didaktiska frågorna vad och varför, kulturell identitet samt ämneskonstruktioner där vi använt Martin och Roses, Balls samt Malmgrens olika fyrfältsmodeller. Resultatet visade att lärarna legitimerade sina val genom att hänvisa till de olika kursplanerna för svenskämnet. Därmed var styrdokumenten den mest styrande faktorn bakom lärarnas textval. Lärarnas litteratur- och ämnessyner skiljde sig också åt beroende på vilken litteraturundervisning som bedrevs. Litteraturundervisningen utöver det litteraturhistoriska momentet var mer varierad med fokus på språkkunskaper, färdighetsträning och texttypsskrivning medan den litteraturhistoriska undervisningen var mer lärarstyrd med fokus på kronologiska epokstudier. Vad gäller läsningen av kanonlitteratur lyfte lärarna fördelar – såsom en likvärdig utbildning, och nackdelar – exempelvis det ålderdomliga språket som betraktades som ett hinder. I diskussionen menar vi att det finns flera faktorer som påverkar lärares testval, till exempel styrdokumenten och svenskämnets traditioner. Slutligen argumenterar vi för att de didaktiska frågorna vad och varför borde få ett större fokus inom forskningsområdet.