Slipning av rostfritt kromstål Sandvik 12C27 i skridskoskenor

Sammanfattning: Martensitiska rostfria kromstål som Sandvik 12C27 har, tack vare små hårda
karbider i strukturen, en förmåga att hålla skärpan längre än ett kolstål.
Trots detta så möter skridskoskenor av kromstål motstånd från slipare. Detta
främst beroende på att det uppför sig annorlunda när man slipar det, jämfört
med ett mer traditionellt kolstål. Framförallt gnistbildningen upplevs som
annorlunda. Syftet med arbetet var att identifiera vilka problem man har vid
slipningen idag samt ta fram förslag på hur man minskar dessa problem.

Initiativtagare till examensarbetet är Sandvik Steel som tillverkar och
säljer band av kromstål till flera stora skridskotillverkare. Sandvik Steel
ingår som en del i Sandvik koncernen.

För att se hur stor skillnad i avverkning det blir vid slipning på olika
skenor och med olika slipskivor så gjordes ett antal slipförsök. Försöken
utfördes på tre vanligt förekommande slipmaskiner för skridskoslipning.
Några av de parametrar som varierades var sliptrycket, skärpningen av
slipskivorna, sammansättningen hos slipskivorna, slipriktningen och
skärhastigheten.
Förutom slipförsök gjordes intervjuer med yrkesmässiga skridskoslipare för
att få en uppfattning om hur man slipar idag, vilka problem man har och
samtidigt få tips på vad som är viktigt att tänka på. Dessutom gjorde två
duktiga slipare en bedömning av olika slipskivor.
Ugns- och svetsförsök gjordes också för att studera påverkan på materialet
vid olika temperaturer samt att koppla en anlöpningsfärg till en
temperaturcykel, en mikrostruktur och en hårdhet.

Slipförsöken visar att skillnaderna i avverkning på olika skenor och med
olika slipskivor är väldigt små. Försöken där varaktigheten hos skivorna
studerades visade att kolstål sliter mer på slipskivorna än kromstål.
Tvärslipning, med slipskivan tvärställd mot skenan, visar sig ge bra
avverkning och rekommenderas för profilering av skenan. Det är viktigt att
vara lätt på handen och kontrollera temperaturen på skenorna under
slipningen. Redan en svag gulfärgning av skenan kan betyda att
friktionsmartensit har bildats i ytan eller att man har fått en
överanlöpning, båda delarna kan ge dåliga materialegenskaper. Ytfinheten
påverkas i försöken mer av skärpningen än av slipskivans kornstorlek.
Intervjuerna visar att injustering av maskiner, balansering av slipskivor
och en korrekt skärpning med en vass diamant är viktigt för resultatet.
Bryningen av skridskon efter slipning för att få bort grader är också
viktigare än man tror. Man kan lätt bryna sönder en fin egg genom att
använda ett slitet bryne eller bryna på fel sätt. Gnistbildningen vid
slipning beror mer av legeringsämnen i materialet än av den egentliga
avverkningen. Man kan alltså få god avverkning trots svag gnistbildning på
kromstål. Det är viktigt att inte trycka på för hårt vid slipning av
kromstål för att få mer gnistor, man riskerar då att få friktionsmartensit
eller en överanlöpning i ytan. Arbetet har resulterat i ett datablad som
skall kunna användas av skridskoslipare.