Att hävda vansinne : En undersökning av agens i grekisk myt

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för arkeologi och antik historia

Sammanfattning: Studien undersöker gudinnan Ate för att bilda förståelse för de antika grekernas föreställning om distribution av agens. Nära förknippade med Ate är Moirai (ödesgudinnorna) och Litai som Ates antites och dessa undersöks för en överblick över krafter som kan påverka en individs agens. För ändamålet används Homeros Iliaden och Odysséen samt Aischylos trilogi Orestien för att kunna följa hur religiösa gestalter skildras och utvecklas över tid. Materialet analyseras med textanalys utifrån perspektivet att religiösa uppfattningar påverkar sociala uttryck. Analysen beskriver de gudomliga aktörerna och redovisar skillnader i hur de skildras utifrån detvå författarnas tolkningar samt hur de mänskliga aktörerna påverkas av de skadliga handlingar de utfört och hur de uppfattas av sin omgivning. Resultatet av analysen visar att ingripande av Ate framkallas av individens bristande moral och det gudomliga hävdas för att göra en svår situation uthärdlig. Moirai hävdas på liknande vis och Ate ses som ett instrument för Ödets vilja. Litai lindrar skadan som Ate åsamkat. Utanför den trojanska cykeln upphör omnämnanden av Litai vilket förändrar Ates funktion.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)