Extraktion av kolväten ur sågspån vid ångtorkningsprocess : Sammansättning av tunga och lättflyktiga kolväten i sågspån och kondensat

Sammanfattning: Miljöfrågor om bränsleanvändning tar allt större plats i världen till följd av att människor blir allt mer medvetna om fossila bränslens negativa påverkan på miljön. Användningen av mer miljövänliga biobränslen ökar globalt och däribland förbrukningen av energipellets. Användningen av energipellets har varit under utveckling i omkring 20 år. Till produktionen av energipellets är en av de vanligaste råvarorna sågspån. Sågspån uppkommer som en biprodukt i sågverksindustri och säljs från sågverken till pelletsfabriker. För att kunna producera energipellets av sågspån bör ha en fukthalt på 8-12 %. Obehandlat sågspån har en fukthalt på omkring 50 % och genomgår därför en torkprocess. I Sveg finns en av Nordens största anläggningar för torkning av torv och sågspån. Anläggningen är konstruerad för torkning av torv men har nu delvis bytts ut mot sågspån. I samband med detta byte har det nu uppstått problem med pålagringar i torkningsprocessen. Det har framkommit att det är kolväten från extraktivämnena i veden/sågspånet som bildar dessa pålagringar. Enligt tidigare studier har det påvisats att det är de tyngre kolvätena som bildar dessa pålagringar men att det också möjligt för lättare kolväten att lösa upp de tyngre kolvätena. I denna studie skall det undersökas hur mycket av kolvätet i extraktivämnena som är lättflyktiga respektive tunga. Detta gjordes för kondensat från torkningsångan hämtat från Härjeåns Energi AB och för färskt, lagrat och gammalt sågspån hämtat från en skogsindustri anläggning.För sågspånet utarbetades en torkningsprocess i Karlstads Universitet för att efterlikna den kemiska process som sker på anläggningen i Sveg. Extraktionsprocessen återskapades genom att koka en bestämd mängd sågspån i gastäta burkar under olika tidsintervall. Med hjälp av Hach-langeinstrument har total mängd organiskt kol (TOC) och flyktiga fettsyror (VFA) uppmätts. Mätningar på lättflyktiga kolväten (VOC) utfördes med hjälp av en flamjonsdetektor (FID). I arbetet studerades även spånens och kondensatens pH-värden.Resultatet visar att gammalt spån innehåller större mängd TOC och mindre mängd VOC jämfört med färskare spån. Anledningen är att sågspånet under lagringsperioden utsätts för en biologisk nedbrytning. Mikroorganismer bryter då ner längre kolvätekedjor till kortare fettsyror, detta stöds av resultatet ur testerna på pH-värdet blir lägre i samband med hur länge spånet lagrats, samtidigt som mängden fettsyror i spånet ökar.