Barnidolens kriskommunikation på Instagram : En retorisk undersökning av influencern Pontus Rasmussons kriskommunikation efter skandalen 2022.

Sammanfattning: Studien undersöker influencern Pontus Rasmussons kriskommunikation i relation till den förtroendekris som inträffade när hans YouTube-kanal. Kanalen lades ner på grund av att han brutit mot YouTubes riktlinjer gällande sexualisering av barn. Syftet med studien är undersöka hur en offentlig person med ett personligt varumärke använder kriskommunikation för att återetablera sitt varumärke efter en kris. Studie använder en kvalitativ retorisk analys och utgår från teorier som image repair - theory och de retoriska appellerna ethos, pathos och logos. I studien analyseras uttalanden från Pontus Rasmusson i relation till krisen. Alla uttalanden gjordes direkt i samband med krisen och publicerades på hans Instagram. Resultatet av studien visar att Pontus Rasmusson tillämpar flera olika försvarsstrategier och retoriska övertalningsmetoder i sin kriskommunikation. Analysen visar att Rasmusson använder enkelt förnekande, olyckshändelse, goda avsikter, bolstering, minimering, differentiering, attack och tillrättaläggande som försvarsstrategier. De försvarsstrategier som används mest är enkelt förnekande och attack. Studien visar också hur Rasmusson använder retoriska övertalningsmedlen för att återvinna tillit och medkänsla i situationen. De flesta av Rasmussons uttalanden är influerade av pathos där han försöker framkalla sympati. Ethos används också upprepade gånger, mest när Rasmusson interagerar direkt med sina följare. Logos förekommer endast i ett fåtal uttalanden och är inte något grundläggande för hans kommunikation. Av analysen kan man konstatera att vissa delar av Rasmussons kommunikation förändras under tidsperioden. Ett utmärkande fynd är att han i slutet av perioden ändrar sig från en negativ inställning till en positiv och glad attityd. I slutet av perioden använder Rasmusson sig av strategierna inom minska händelsens anstötlighet mer än tidigare. Han använder även i slutet av perioden strategier som inte passar in i någon av de befintliga försvarsstrategierna och kategoriseras därför som ”övrigt”.