Nollalternativet vid förnyad koncession för kraftledningar

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Energiteknik

Författare: Gunilla Gabrielsson; Isabelle Blomqvist; [2014]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Studien syftar till att analysera problematiken med nollalternativet vid ansökan om koncessionsförlängning för kraftledningar. Frågan väcktes på Sweco Energuide AB när de arbetade med ett koncessionsärende för kraftledningar och en medarbetare tog upp ämnet till diskussion hur formuleringen egentligen bör se ut vad gäller konsekvensen av en icke-förnyad koncession, vilket är innebörden av nollalternativet. Ellagstiftningen i Sverige fastslår att den som vill bygga eller använda elektriska starkströmsledningar måste ansöka om tillstånd, s.k. nätkoncession. Sedan något år tillbaka har Ellagen ändrats till att nätkoncession gäller tills vidare och att en omprövning kan ske på begäran av koncessionsinnehavaren, kommun eller länsstyrelse tidigast fyrtio år efter att den först beviljats. Vid prövning av frågor om meddelande eller förlängning av nätkoncession ska en Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) genomföras enligt länsstyrelsens föreskrifter. Syftet med MKB är att synliggöra, med hjälp av en samlad bedömning, vilka effekter byggnationen har på människors hälsa och miljö. En av komponenterna i MKB:n är nollalternativet. Nollalternativet innebär konsekvenserna av att verksamheten eller projektet inte skulle genomföras och är en framtidsprognos. Det är relevant att nämna den stora differensen i tolkningen av nollalternativet bland de som dagligen arbetar med MKB:er, delvis beroende på att beskrivningen i miljöbalken är väldigt bred. Dessutom lämnar begreppet nollalternativ i sig utrymme för en hel del tolkningsproblem. Målet med denna studie är att skapa en modell och strategi för att underlätta hur formuleringen för nollalternativet i en MKB vid ansökan om förnyad koncession för kraftledningar bör se ut. Slutmodellen är ett flödesschema där parametrar så som alternativa ledingssträckor, flytt av luftledning och nedgrävning av markkabel tas upp. Modellen består även av två typer av nyckeltal vilka är kostnad per km ledning och CO2-utsläpp per km kraftledning. Med hjälp komponenter ska det vara möjligt att med samma resurser som i dagsläget ta fram ett mer komplett och genomarbetat nollalternativ. Dessutom är något som idag tas med i liten grad i nollalternativet de tekniska och ekonomiska faktorerna som kan relateras till koncessionsförläningar, men vilket är något som modellen direkt eller indirekt tar hänsyn till.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)