Den grekiske journalisten : En studie av nyhetsjournalister från fem tidningsredaktioner i Aten

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur grekiska journalister på de fyra största dagstidningarna och en av de största söndagstidningarna ser på sitt yrke. Undersökningen avseräven de yrkesmässiga villkoren och vilka problem grekisk press handskas med. Grekiska medier har en lång historia av direkta band till staten och olika politiska partier. Objektiviteten har sällan satts idet främsta rummet. Numera har dessa band luckrats upp då internet har en bredare spridning och det finns ett bredare utbud av privata kanalerna både inom television och radio. Inledningsvis diskuteras hur grekisk media ser ut idag. Bakgrundsdelen ger en historisk återblick i hur det grekiska mediesystemet har sett ut. Konflikterna som beskrivs är viktiga att ha i åtanke då resultaten redovisas. Avslutningsvis presenteras så resultaten från själva undersökningen, vilken baseras på 55 enkäter som har delats ut till journalister på fem av de största tidningsredaktionerna i Aten. Korta diskussioner om resultaten följer under slutsatser och diskussion och anknyter till föregående kapitel. Det visade sig enligt undersökningen där 55 journalister svarade på ett frågeformulär angående grekisk journalistik att en arbetsvecka i snitt är längre än 40 timmar och snittlönen för journalisterna i undersökningen ligger mellan 1 000 och 1 500 euro i månaden. De flesta av journalisterna skulle vilja arbeta färre timmar i veckan. Journalisterna ansåg att det råder hård konkurrens kolleger emellan och innehållet i tidningarna ansågs vara hårt styrt av ledningen. Professionell utveckling ansågs vara lättare för män än för kvinnor att uppnå. Journalistens roll bedömdes främst vara att förklara komplicerade händelser och att kritisera samhällets orättvisor. Det största problemet inom grekisk press enligt de journalister som besvarade frågeformuläret ansågs vara näringslivets och politikens stora inflytande.