Människans interaktion med miljön

Sammanfattning: Denna uppsats är en beskrivning och undersökning på vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den påverkar oss. Uppsatsen kommer först att gå igenom en litteraturgenomgång, sedan görs en analys av två bostadsområden i Kristianstad och därefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts på respektive bostadsområde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl. 1998), Kevin Lynch (1977) och Patrik Grahn (Olsson m.fl.) föredrar människan platser där denne känner sig hemma och kan skapa sig en egen identitet. Även Maria Nordström (Olsson m.fl. 1998) betonar hur människan kan skapa sig en identitet i utemiljön. Men hon påpekar istället att detta sker först och främst under vår barndom. Boverket (1994:12) skriver också om identiteten, men i detta fall är det grönskan de skriver om. De menar att det är grönskan som ger en karaktär och identitet till staden, även Grahn (1986) antyder på detta. Lynch (1977), Grahn (Olsson m.fl. 1998) och Nordström (Olsson m.fl.) skriver om hur viktig naturen är för vårt barndomsminne och att vårt minne påverkar hur vi ser på saker och ting senare i livet. Nordström skriver också att hon märkt genom en undersökning att barns uppfattning gentemot naturen skiljer sig åt från vilken kultur de har. Enligt hennes undersökning visar det sig att franska barn är mer inriktade på människorna runtomkring när de ska beskriva en miljö. Svenska barn är däremot mer inriktade på att förklara själva naturen runtomkring. Detta var något som kunde märkas i en del av frågorna i intervjuundersökningen som gjordes till denna uppsats. När respondenterna skulle beskriva utemiljöer var de flesta svar relaterade till naturen, det svar som skiljde sig åt var från personen med utländsk bakgrund. Denne var mer inriktad på att beskriva vikten av människorna runtomkring.