PENNINGPOLITIK OCH AKTIEMARKNADEN : Hur påverkar styrräntan aktiemarknaden i Sverige?

Sammanfattning: Den höga inflationen i Sverige och runt om i världen är idag på nivåer som inte upplevts sedan 1990 talet. Riksbanken och många andra centralbanker har som en av sina främsta uppgifter att se till så att inflationen är låg och stabil över tid. Under 1970 talet så fick teorin om monetarism stor popularitet och många centralbanker använde den som grund för att bedriva penningpolitik. Monetarism definieras av The new Palgrave dictionary of economics som: Uppfattningen att mängden pengar har en stor påverkan på ekonomisk aktivitet och prisnivån, och att målen för penningpolitiken bäst uppnås genom att rikta in sig på tillväxthastigheten av penningmängden. Monetaristiska idéer har inte alla visat sig vara hållbara över tid, erfarenheterna från USA, Storbritannien och Kanada under 1980-talet ogiltigförklarade monetarism som grund för att bedriva penningpolitik (Carlin & Skoskice. 2015). Sedan dess så har centralbanker runtom i världen valt att rikta in sig på inflationen i stället för tillväxthastigheten av penningmängden. Riksbanken har ett inflationsmål som är på två procent och för att se till så att inflationsmålet uppnås så används styrräntan som främsta verktyg för att bedriva penningpolitik. Styrräntans funktion och syfte är att styra dagslåneräntan på marknaden och påverka andra räntor i ekonomin (Riksbanken 2023). Om inflationen är över (under) målet så agerar Riksbanken genom att höja (sänka) styrräntan. Det får såklart effekter på andra delar av ekonomin också, via transmissionsmekanismen så påverkar det aktiemarknaden. Tidigare studier; Thorbecke och Alami (1994), Lobo (2000, 2002) och Alam och Uddin (2009) har hittat empiriskt stöd för att det finns en negativ korrelation mellan en annonserad förändring av styrräntan och aktiemarknaden. Kuttner (2001) menar att det finns ett starkt förhållande mellan räntor och penningpolitiken i USA när förändringar av federal funds rate var oväntad av marknaden, och att effekten från en förväntad ändring var minimal. Det är rimligt att anta samma förhållande mellan aktiemarknaden och styrräntan i Sverige, men på grund av komplexiteten och tidsramen så kommer den skillnaden inte att beaktas i den här studien. Den semi-starka formen av den effektiva marknads hypotesen kommer att tas som given, vilket innebär att den påverkan som en annonserad ränteförändring har på aktiemarknaden snabbt kommer att justeras. För den svenska aktiemarknaden är studierna dock inte lika omfattande. Svärd (2013) undersökte förhållandet mellan den svenska aktiemarknaden och en annonserad förändring av styrräntan mellan år 2004 och 2013, med resultat i linje med tidigare forskning. År 2015 fick Sverige för första gången en negativ styrränta och den förblev negativ i cirka fem år. Göthe (2020) analyserade perioden mellan 2010 och 2020 men fann inget empiriskt stöd för att en annonserad förändring av styrräntan ska ha någon påverkan på den svenska aktiemarknaden. Det är möjligt att marknadens förväntningar stämde väl överens med utfallet under den här perioden, och att det föreligger ett liknande förhållande mellan den svenska aktiemarknaden och förändringar av styrräntan som det Kuttner (2001) visade för räntor och federal funds rate. Inflationsmålet infördes 1993 i Sverige och började gälla från 1995 (Riksbanken 2023). Tidigare forskning indikerar på att det kan förväntas att en höjning av styrräntan kommer att ha en negativ inverkan på aktiemarknaden, medan en sänkning kan ha en positiv effekt. Det är dock en stor skillnad i den penningpolitiska regimen mellan den period som analyseras i den här studien och tidigare forskning. Det skulle kunna vara så att i samband med att centralbankerna började rikta in sig på inflationen så har transparensen i marknaden ökat och när en förändring av styrräntan annonseras så har det redan prisats in av marknaden. Att Svärd (2013) fann empiriskt stöd i linje med tidigare forskning behöver inte nödvändigtvis vara motsägelsefullt mot den hypotesen då perioden som analyserades innefattade stor osäkerhet till följd av den globala finansiella krisen. Syftet med denna uppsats är att studera hur Riksbankens annonseringar av förändringar i styrräntan påverkar svenska aktiemarknaden, och till skillnad från de tidigare studier som nämnts så kommer olika perioder att jämföras, när styrräntan var låg respektive relativt hög. Den här uppsatsen kommer bidra med kunskap om hur de penningpolitiska besluten påverkar den svenska aktiemarknaden, framför allt jämförelsen mellan perioder med låg respektive relativt hög styrränta. Följande frågeställningar besvaras i den empiriska analysen: Vilken påverkan har en annonserad höjning av styrräntan på den svenska aktiemarknaden? Vilken påverkan har en annonserad sänkning av styrräntan på den svenska aktiemarknaden? Är det någon skillnad mellan perioder av låg och relativt hög styrränta? Tidigare studier har främst fokuserat på den amerikanska aktiemarknaden och konsensus är att det finns en negativ relation mellan annonserade ränteförändringar och aktiemarknaden. De studier som undersökt den svenska aktiemarknaden genomfördes under olika och unika tidsperioder, med blandade resultat. En av dem innefattar perioden med den globala finansiella krisen och en annan när vi för första gången hade en styrränta som var negativ. I den här studien så kommer pressmeddelandena mellan 1993 och 2004 att analyseras. I slutet av 1992 så övergav Sverige sin fasta växelkurs till följd av den ekonomiska krisen och gick i stället över till en rörlig växelkurs. Genom en fast växelkursregim så förlorar centralbanken kontrollen över penningpolitiken (Carlin & Skoskice. 2015). I och med övergången till rörlig växelkurs så fick Riksbanken kontrollen över penningpolitiken, vilket är motiveringen till att urvalet i den här studien innefattar perioden efter 1992. På grund av tekniska begränsningar och att det redan finns studier som är genomförda med samma metod så kommer urvalet inte att sträcka sig längre än till 2004. De nominella räntorna kan inte bli negativa eftersom det inte finns något som hindrar att människor helt enkelt håller sina besparingar i kontanter, vilket har en nominell ränta på noll (Carlin & Skoskice. 2015). Genom att studera skillnaden mellan perioder av hög och låg styrränta så kan slutsatser dras om huruvida styrräntans nedre gräns var en av de faktorer som bidrog till att en annonserad förändring av styrräntan inte hade något signifikant effekt under perioden med låg och negativ styrränta. Urvalet i den här studien kommer att innefatta 24 olika bolag som är och har varit noterade på Stockholmsbörsen sedan 1992. Det skiljer sig en aning från de tidigare studierna som är gjorda i Sverige, vilket innefattade alla de aktuella bolagen från det svenska börsindexet OMXS30. Det är ett dynamiskt index i den mening att kompositionen av bolag förändras över tid, beroende på omsättningen. Det är av praktiska skäl som urvalet skiljer sig en aning, dock så är majoriteten av de bolag som ingår i denna studie för närvarande inkluderade i OMXS30-indexet eller har tidigare varit det. Det är totalt 14 antal höjningar och 26 antal sänkningar inom den period som kommer att analyseras i den här studien. Samma metod som Svärd (2013) och Göthe (2020) använde sig utav kommer att tillämpas. För att mäta den effekt som en annonserad förändring av styrräntan har på aktiemarknaden så kommer en eventstudie att tillämpas där pressmeddelande från Riksbanken som annonserar en förändring av styrräntan kommer att undersökas med hjälp av marknadsmodellen. Avkastningen för varje aktie kommer att jämföras med det tyska indexet DAX under en period innan det att en given annonsering äger rum. Parametrarna i marknadsmodellen som estimerats under denna period kommer sedan att användas för att räkna ut den normala avkastningen, vilket definieras som den avkastning som en aktie bör ha uppvisat om den här händelsen inte hade inträffat. En abnormal avkastning räknas sedan ut genom att subtrahera den normala avkastningen från den observerade avkastningen för en given aktie under ett givet pressmeddelande. Den abnormala avkastningen aggregeras sedan för räntehöjningar respektive räntesänkningar och efter det så kommer ett t-test att tillämpas för att se om den aggregerade abnormala avkastning är av statistisk signifikans. För att ta hänsyn till volatilitetskluster och informationsasymmetri så kommer en EGARCH-modell att tillämpas för att estimera standardavvikelsen.