Estetiska ämnen för konkurrenskraft, arbetskraft och bildning? - En studie av politikers argumentationer

Sammanfattning: Föreliggande studie tar avstamp i gymnasieutredningen En gymnasieutbildning för alla: åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning: betänkande (SOU 2016:77), som föreslog att minst ett estetiskt ämne ska återinföras som obligatoriskt i gymnasieskolan. Syftet med studien var att synliggöra innebörden i politikers argumentation avseende ett eventuellt återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan från mars 2016 till och med april 2017. Frågeställningarna för studien löd: Vilka argument framför politiker för ett eventuellt återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan? och: Vilken syn på kunskap kan synliggöras genom politikers argumentationer avseende ett återinförande av estetiska ämnen? Utifrån Stephen Toulmins argumentationsmodell analyserades sex artiklar med utgångspunkt i teori utifrån Gest Biesta om vad som är god utbildning och vilka önskvärda subjekt som formas i utbildning och utifrån Michel Foucaults teori om disciplinering. Resultatet synliggjorde att politikers argument handlar om att skapa konkurrenskraft i Europa och att elever ska utveckla kreativa förmågor på grund av dess relevans i flertalet yrken. Det fanns även en villkorad hållning från politiker som menade att ett återinförande inte får ske på bekostnad av andra ämnen. Samt att gymnasieskolans nuvarande hållning tvingar elever till att välja bort estetiska ämnen till förmån av de ämnen som är meriterande. Studien kommer fram till att ett eventuellt återinförande präglas av att anpassa elever med vissa förmågor som kreativitet för att upprätthålla konkurrenskraft i Europa. Däri ingår det att elever ska formas till subjekt som passar in i en rådande ordning och att de ska arbetsmarknadsanpassas. Vidare görs det en åtskillnad mellan kunskap och bildning där de estetiska ämnena står för det sistnämnda.