Skepp, Hav och Sjöminor - Regleringen och de strategiska värdena för sjöminor: en komparativ analys

Sammanfattning: I uppsatsen kartläggs och analyseras den folkrättsliga grunden för Hague VIII-konventionen och San Remo-manualen gällande regleringen utav sjöminor. Kartläggningen görs utifrån innehållet i de båda dokumenten med utgångspunkt från den sedvanerättsliga grund och i andra hands material vars författare haft förstahandserfarenheter och kunskap gällande sjöminor och internationell rätt. Kartläggningen möjliggör en analys av om det är möjligt att legitimera en användning utav sjöminor utifrån dessas strategiska värde och de faror som finns vid en användning. Två teorier kommer även att användas för att analysera ifall det är möjligt att legitimera en användning utav sjöminor, Margaret Gilberts kravrättighetsteori och Matthew J. Morgans teori om rättvist krig. Utifrån analysen och kartläggningen, är det möjligt att urskilja flera centrala brister i den nuvarande regleringen, där den främsta orsaken i både Hauge VIII-konventionen och San Remo-manualen är otydligheten och omfånget gällande användningen utav sjöminor. Resultatet av analysen visade även på att en användning utav sjöminor har flera strategiska värden, bland annat genom den låga produktionskostnad vapnet har jämfört med den skada vapnet kan orsaka. Detta kan även knytas till den bristfälliga regleringen av sjöminor, något som kan hota civila aktörer genom hot mot rätten till liv, eller hot på grund av dem oklara definitionen vad som kan legitimeras som ett militärt mål. Det är också svårt att avgöra huruvida det går att legitimera en användning utav sjöminor då ämnet är komplext.