När patienter behöver läsa mellan raderna – en analys av mallar för kallelser i sjukvården

Sammanfattning: I det här specialarbetet undersöks hur de kommunikativa syftena för kallelsebrev inom specialistvården vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg realiseras textuellt, innehållsmässigt och multimodalt i kallelsebreven och dess bilagor. Syftet är att med hjälp av textanalytiska metoder synliggöra hur det som patienterna måste begripa framgår i breven, och hur enkelt det är att som patient göra rätt i den komplexa proceduren som dessa kallelsebrev initierar: att inför ett läkarbesök också boka tid för provtagning, lämna prover och – för vissa patientgrupper – förbereda sig inför provtagningen genom att fasta eller förbereda prover hemma. Materialet består av åtta kallelsemallar och tre bilagor från sex mottagningar vid Östra sjukhuset. Med hjälp av en verksamhetsförankrad intervjuanalys tas tre kommunikativa delsyften med kallelsebreven fram: att komma till läkarbesöket, att förbereda sig genom att lämna prover och att meddela mottagningen om något behöver anpassas, t.ex. om tiden behöver bokas om. Genom en genreanalys, en analys av den multimodala kompositionen och en interpersonell analys ställs materialet i relation till de kommunikativa delsyftena. Avslutningsvis jämförs dessa resultat med de nya kallelsemallar som universitetssjukhuset ska börja använda. Analysresultaten av de nuvarande kallelsemallarna och bilagorna visar att patienten uppmanas genom kongruenta och inkongruenta språkhandlingar med hög förpliktelse att utföra flera uppgifter inför läkarbesöket. Möjligheten till dialog är självklar enligt intervjun, men framgår inte tydligt i materialet. Instruktioner ges delvis i en ordning som inte är logisk och informationen följer inte någon tematisk struktur. Det som multimodalt framskjuts som viktigt i materialet överensstämmer inte alltid med delsyftena, och grammatiska metaforer gör att viss viktig information måste utläsas mellan raderna. Exempelvis får de två grupper som måste förbereda prover hemma innan provtagningstillfället inte information om detta i kallelsemallen, utan genom att en bilaga och provrör skickas med. För gruppen som ska fasta ges denna information inklämt i kallelsebrevet mellan text som riktas till provtagningspersonal. Detta sammantaget ökar risken för att patienter missförstår eller missar information och därför inte följer vårdens plan. De nya kallelsemallarna lever bättre upp till delsyftena, bland annat genom att explicit hänvisa till bilagor och uttryckligen meddela att patienten förväntas omboka tiden om den inte passar. Patienten måste dock fortfarande själv räkna ut platsen för läkarbesöket, och det framgår inte i materialet hur kallelsen kommer att instruera de som ska fasta eller om bilagorna kommer att återanvändas i sin nuvarande form. Den effektivisering och resursbesparing som vården genomgår bidrar till en ökad distans i relationen mellan vårdgivare och patient, vilket inte följer kraven om personcentrerad vård och patienters delaktighet. Möjligheten till dialog döljs i patientkommunikationen samtidigt som tekniska möjligheter ger patienten ökat administrativt ansvar för sin egen vård. Att texterna är enkla att begripa blir därmed ännu viktigare.