Kan religiösa manifestationer påverka vår könsjämlikhet?

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

Sammanfattning: Religionsfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet. Artikel 9 i Europakonventionen reglerar religionsfriheten och dess begränsningar. Konventionen är inkorporerad i svensk lagstiftning och ska således tillämpas i Sverige. Med anledning av det så kallade handskakningsmålet ställs religionsfriheten i förhållande till arbetet mot ett könsjämlikt arbetsliv. Frågan väcks och diskuteras huruvida religionsfriheten ska ses som en ”större” rättighet än könsjämlikheten eller om arbetet gentemot ett könsjämlikt arbetsliv kan innebära en berättigad begränsning av religionsfriheten? Praxis från Europadomstolen och Europakommissionen visar att religionsfrihetens kärna, forum internum, är absolut. Att utöva religion genom olika manifestationer är emellertid endast ett uttryck för religion, forum externum, och kan begränsas. Praxis visar att arbetsledningsrätten och verksamhetens behov går före den enskildes rätt att utöva sin religion. Även anställningsavtalet och dess beskaffenhet bidrar till begränsning av religionsfriheten. Genom Arrowsmithprincipen uppstår också en yttre gränsdragning kring vilka manifestationer, som trots att de är motiverade av religionen, inte är skyddade av artikel 9. Religionsfriheten omfattar även frihet till respektive frihet från religion. Frihet till religion, positiv religionsfrihet, innebär, bland annat, rätten att inneha en religion och att uttrycka denna genom de sedvänjor som hör den religiösa övertygelsen till. Friheten från religion, negativ religionsfrihet, innebär, bland annat, rätten att slippa utsättas för andra individers religiösa manifestationer. Handskakningsmålet avgörs utifrån gällande diskrimineringslagstiftning. Genom att applicera reglerna kring religionsfrihet berörs kärnan i fallet. Tingsrätten dom skulle inte hålla för en prövning i Europadomstolen. För det första bör manifestationen att inte ta i hand enbart anses motiverad av religionen. Som sådan faller den, enligt Arrowsmithprincipen, helt utanför konventionens skydd. Om manifestationen ändå hade funnits vara del av religionens uttryck bör kvinnans negativa frihet att slippa bli påverkad av den religiösa manifestationen gått före mannens frihet att få uttrycka densamma.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)