Uppgång och fall : Läromedelsanalys om Sovjetunionen i komparation till Romarriket, Nazityskland och Jugoslavien

Sammanfattning: Denna studie syftar till att undersöka digitala läromedelstexter om Sovjetunionens kontroversiella historia och vidare i komparation till historieskrivningar om Romarriket, Nazityskland och Jugoslavien. De utvalda ämnesområdena innefattar olika grader av politisk känslighet och utgör samhällen som har uppstått och fallit under olika tidsperioder. Genom kvalitativa begrepps-, idé- och ideologianalyser har manifesta värdeladdade begrepp och den latenta historiesynen kunnat identifieras i de olika granskade narrativen. Vidare har tolkningarna integrerats i Francis Fukuyama och Mark Fishers teorier om historiens slut och kapitalistisk realism, för att därefter utkristalliseras i Peter Aronssons fyra historiekulturella grundtroper. Utöver nyansering av den ryska revolutionen påvisar studiens resultat en tydlig anti-sovjetisk historiesyn med explicit upphöjning av kapitalistiskt associativa begrepp, samt formuleringar som förkastar kommunismen och ser den som en olycklig parentes med ett tydligt historiskt slut. Den djupaste indikationen av kapitalistisk realism ingår i de narrativ som har uteslutits ur läromedlen, såsom redogörelser av positiva sovjetiska reformer och pluralism. Det går att tolka det ensidiga perspektivet och bortfallet av historisk fakta som en konsekvens av den partipolitiska känslighet som funnits i Sverige beträffande Sovjetunionen. Även 1990-talets politisk-akademiska debatt om totalitarismteorin har lämnat sina spår i historieskrivningen. I läromedelstexter om andra samhällen som har bildats och rasat går det att finna både likheter och skillnader med förklaringsmodeller om Sovjetunionen. Den största utmärkande åtskillnaden är att historieskrivningen om Romarriket och Nazityskland erbjuder ett mycket mer fylligt, pedagogiskt innehåll med tolkningsmöjligheter och olika narrativ om människors levnadsvillkor. Ett sådant resultat kan tolkas i relation till att Romarriket och Nazityskland, med anledning av tidsmässig och politisk distans från Sverige, enklare tas an med större mångsidighet. Likheterna rör däremot bortfallet av jugoslavers levnadsvillkor och titoismen, samt beskrivningen av Jugoslaviens kaosartade övergång från kommunism till marknadsekonomi och nationalism. Även Nazitysklands läromedelstexter har gemensamma drag med Sovjetunionens, då historiens slut efter andra världskriget mynnar ut i Berlinmurens fall och enandet i den fria marknadsekonomin. Slutligen visar studien en brist i samstämmighet mellan de granskade läromedlen och kritiserar den alltemellanåt låga kvalitét som presenteras i flertal texter, då somliga författare har uteslutit essentiella förklaringar, frångått objektivitet med värdeladdade begrepp och framfört felaktig historisk fakta. På så vis går det att dra slutsatsen om behovet av en mer systematisk läromedelsgranskning i Sverige av såväl stora förlag som kostnadsfria hemsidor.