Handelskvarteret Valvet : En fallstudie om konkurrensstrategier vid etablering av nytt handelskvarter

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Fastigheter och byggande

Sammanfattning: Karlstad står inför sin största stadsomvandling i modern tid. Fler bostäder, utökad och förbättrad stadskärna, förnyad infrastruktur för både tåg-, buss-, bil-, gång- och cykelresenärer är delar av kommunens vision inför 2030. Handelsindex tyder på fortsatt goda förutsättningar till konsumtion. En efterlängtad satsning på ett nytt handelskvarter mitt i centrala Karlstad får äntligen startbesked och en ny modern handelsplats med inslag av kulturhistoriskt intressanta lokaler tar vid. En saluhall tillkommer, något man trodde var efterlängtat och därmed skulle locka besökare. Men utfallet visade sig bli annorlunda. Med höga förväntningar invigdes år 2016 den sista etappen av handelskvarteret Valvet. Kort efter öppning har förhoppningarna om Valvets nysatsning för centrumutvecklingen i staden raserats, den respons man förväntade och det kundflödet man räknade med uppstod aldrig. År 2017 tar man beslutet att avveckla handelsverksamheten för att istället satsa på restaurangverksamhet och nöjen i lokalerna. Syftet med arbetet är att studera källorna till varför etableringen av Handelskvarteret Valvet inte lyckades leva kvar. Michael Porters konkurrensstrategi, femkraftsmodellen, samt Porters generiska basstrategier utgör det teoretiska ramverket och för att berika den kvalitativa studien har intervjuer gjorts med personer i direkt anknytning till projektet om Valvet. Annan datainsamling har skett via dokument från Karlstad kommun och också publicerade artiklar i värmländska tidskrifter. Resultatet visar att på att det finns flera orsaker till att etableringen inte lyckades i den utsträckning man först önskade. Klimatet har förändrats i centrum i takt med ökad e-handel och externhandel, konkurrensen har således ökat. Samtidigt har ett bristfälligt kundunderlag skapat en övertro på en av huvudaktörerna, kundflödet blev bristfälligt och påverkade hela handelskvarteret negativt. Värdeskapande faktorer har varit svaga, däribland utformning, synergieffekter och hyresgästmixen. Antydan till en förskjutning i centrum, från konsumtion till upplevelser, har möjligen också haft en inverkan vid etableringen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)