“När barnen inte behöver mig längre, tyder det på att det skett en utveckling och målet är uppnått” : - En kvalitativ studie om arbetet på skyddade boenden med fokus på de medföljande barnens behov av kontinuitet i vardagen

Detta är en Kandidat-uppsats från Örebro universitet/Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap

Sammanfattning: Syftet med studien är att utifrån kvalitativa intervjuer undersöka hur socialarbetare på skyddadeboenden med barnperspektiv, via rutiner och arbetssätt, tar hänsyn till medföljande barnssociala uppbrott från skola, familj och vänner. Syftet är även att undersöka om rutinerna ocharbetssätten upplevs vara tillräckliga för att bidra till upprätthållning av kontinuitet i demedföljande barnens vardag. Studien baserades på en kvalitativ metod där sju semistruktureradeintervjuer genomfördes med socialarbetare på skyddade boenden. Empirin haranalyserats utifrån teorier och teoretiska begrepp som Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, Giddens teori om modernitet, självidentitet och ontologisk trygghet samt barndomssociologi.Resultatet visar att socialarbetare försöker upprätthålla de medföljande barnens vardagsrutinergenom att skapa rutiner som inkluderar skola, aktiviteter och samtalsstöd. Det föreliggerdäremot svårigheter att upprätthålla barnens vardagliga rutiner på grund av de skyddadeboendenas säkerhetsaspekter. Socialarbetare har en medvetenhet om att deras arbetssätt medbarn bör utföras med ett barnperspektiv medan deras mål är att familjerna ska flytta till ett nyttsjälvständigt hem för att skapa en ny tillhörighet och vardag.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)