Säkerhetsaspekter i byggnader : Säkerhetens påverkan på en byggnads användning, funktion och arkitektur

Sammanfattning: Denna rapport redogör för en undersökning inom säkerhetsaspekter i byggnader, medhuvudsaklig inriktning på säkerhet mot antagonistiska hot, då det är ett mindre utforskat ochdokumenterat ämne jämfört med exempelvis brandsäkerhet. Undersökningen redogör även förhur dessa säkerhetsaspekter påverkar eller påverkas av en byggnads huvudsakliga funktion ochverksamhet, beroende på om planerat byggprojekt gäller nybyggnation eller ROT-arbeten.Syftet med denna undersökning var att få en överblick över hur projektörer från relevantakonsultdiscipliner samt förvaltare av befintliga byggnader tänker och planerar kring säkerhet.Detta för att sedan sammanställa och analysera denna samlade erfarenhetsåterkoppling, i syfteatt skapa rekommendationer inför framtida byggprojekt om hur utformningen avsäkerhetsaspekter kan genomföras. Dessa rekommendationer skapas dels genom en samladerfarenhet från säkerhetsarbeten i tidigare projekt, dels genom önskemål om hursäkerhetsplaneringen kan förbättras till framtiden.Arbetet har genomförts med olika metoder; dels via intervjuer med relevanta projektörer,konsulter och förvaltare som har arbetat med säkerhetsarbetet i olika former. Vidare harstudiebesök genomförts till tre byggnader med varierande verksamheter baserade på enöppenhet till allmänheten, vilket medför att säkerhetsaspekter mot antagonistiska hot är avbetydelse.Arbetet resulterade i en upplysning av de problem kring säkerhetsprojektering som projektöreroch konsulter stöter på, exempelvis att planeringen kring säkerhet sker i ett för sent skede iprojekteringen. Detta medför att problem som missförstånd av kraven, felkalkyleringar samturval av material och produkter måste korrigeras, som i sin tur bidrar till större kostnad ochtidsförlust. Ett problem som även uppstår är att projektörer ofta saknar kompetensen ellerkunskapen om säkerhetsplanering mot antagonistiska hot, mestadels på grund av att denminimala kravställningen inte tydligt framgår i lagstiftning och föreskrifter, men framgår avstandarder och normer som få i branschen känner till. Dessa minimala krav påbyggs, omskrivsoch anpassas även av olika kravställare som försäkringsbolag, vilket bidrar till ytterligareförvirring om vilka krav som gäller. Rekommendationer om hur man kan förhindra ochförebygga uppkomsten av problem som dessa samt ytterligare problem framgår i ensammanställd checklista bland rapportens resultat, som kan vara till hjälp för både beställareoch konsulter i framtida projekt.