Hur påverkar viltskador ett framtida granbestånd? : en studie av en försöksyta på Asa försökspark

Sammanfattning: Ett omfattande problem i det svenska skogsbruket är de skador som klövviltet orsakar på ungskog. Den vanligaste uppfattningen i det svenska skogsbruket är att granen inte påverkas mycket av viltskador trots att den anses vara härdigare än exempelvis tall och vissa lövträd. En uppföljningsstudie har gjorts avseende viltskador i ett granbestånd på Asa försökspark som SLU driver i Småland. Syftet med studien var att undersöka hur skador orsakade av vilt verkligen påverkar ett granbestånds kvalitet och höjd- samt volymtillväxt. Försöksytan på ett hektar som undersöktes var ett konventionellt sydsvenskt granbestånd som planterades 2004 där tre totalinventeringar av beståndet tidigare gjorts. År 2006, 2007 och 2009. Vid dessa mätningar noterades förutom höjd även vilka stammar som skadats av vilt. Dessa 344 träd letades sedan upp i vår uppföljningsstudie år 2023. Beståndet var etablerat på ett sådant vis att raderna var lätta att följa för att hitta rätt träd som alla hade ett unikt nummer. Från de tidigare mätningarna kan konstateras att höjden 2009 var avsevärt lägre på de träden som utsatts för viltskador av något slag. Vid fältarbetet 2023 noterades höjd, diameter och kvalitetsfel på stammen enligt Biometrias standard hos de viltskadade träden och lika många oskadade granar. Till följd av att vissa stammar skadats eller dött sedan 2009 blev samplet till slut 287 viltskadade och 287 oskadade träd som togs med i beräkningarna. Vi tror att en viss avgång till följd av vegetationskonkurrens och torka har gjort att en viss andel av träden dött även efter 2009. I vissa få tillfällen var det svårt att hitta rätt träd till följd av diffusa rader i beståndet och då har dessa valt ut noggrant så rätt träd verkligen har tagits med. Detta för att kunna jämföra hur viltets skador påverkar granbeståndet i stort genom att jämt sprida ut lika många betade som obetade träd i beståndet. Under fältarbetet noterades kvalitetsfelen för det mesta okulärt medan höjd och diameter mättes med höjdmätare respektive klave och antecknades i en handdator. Uppföljningen som genomfördes vintern 2023 resulterade i att genomsnittshöjden för de betade stammarna var 78,1 decimeter medan de obetade granarna hade en genomsnittlig höjd på 88,2 decimeter. Sett ur ett höjdtillväxts-perspektiv så är de betade stammarna mer hämmade än de oskadade och detta har bevisats med 99 procents säkerhet. Kvalitetsfel på stammen noterades också och även där fanns en signifikant skillnad. 46,7 procent av de betade stammarna hade någon form av virkesfel på stammen och 25,1 procent av de obetade hade kvalitetsfel. Även detta är statistiskt bevisat med 99,9 procents säkerhet. En enklare volymberäkning visade att de betade stammarna innehöll 9,15 m3sk och de obetade innehöll 12,46 m3sk. Även i det hänseendet fanns alltså en väsentlig skillnad. Slutsatsen av vår studie är att skador orsakade av klövvilt på granungskog har större påverkan på beståndet än vad som är känt i skogsbruket. Alla tre faktorer som vi undersökte visade att de betade stammarna definitivt var mer hämmade än de obetade.