Folkhögskola - Ett alternativ för vem?

Sammanfattning: Folkhögskolan i Sverige erbjuder en mängd olika eftergymnasiala utbildningar. Ett stort antal unga och äldre använder sig av folkhögskolan som en resurs både för personlig utveckling och för karriärutveckling. Folkhögskolan kan användas dels som ett komplement för att uppnå behörighet till högre studier men även för att studera specifika yrkesutbildningar, konstnärliga samt estetiska utbildningar.Tidigare forskning visar att studier på folkhögskola är gynnsamt för elever som senare väljer att studera på högre nivå då de i större utsträckning fullföljer sin utbildning. Enligt Skollagen ska alla elevers behov av vägledning inför framtida val i grund- och gymnasieskola tillgodoses av personal med sådan kompetens att behovet tillgodoses.Följande studie har syftat till att undersöka studie- och yrkesvägledares samt gymnasieungdomars föreställningar om folkhögskolor. Vidare har studien syftat till att undersöka huruvida föreställningarna om folkhögskolor kan ge konsekvenser gällande gymnasieungdomars handlingshorisont.För insamlandet av empirin har kvalitativa intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare verksamma inom gymnasieskolan samt gruppintervjuer med fokusgrupper bestående av gymnasieungdomar. Resultatet har analyserats utifrån The Careership theory och The system theory frame work.Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarnas föreställningar om folkhögskola har inverkan på gymnasieungdomars handlingshorisont. Detta då studie- och yrkesvägledare endast informerar om folkhögskola till de elever de anser vara lämpade för just folkhögskola. Vilka elever som är lämpade för folkhögskola baserar studie- och yrkesvägledare på sina egna erfarenheter och kunskaper. Detta har visat sig vara bristfälligt då det finns stora kunskapsluckor kring skolformen folkhögskola.