Individen bakom kartellen - Det svenska sanktionssystemet vid överträdelser av kartellförbudet och en debatt kring införandet av straffrättsliga sanktioner riktade mot individer.

Sammanfattning: Uppsatsen inriktar sig på horisontella samarbeten som sker mellan företag i samma produktions- eller handelsled vilka vi i dagligt tal refererar till som karteller. Karteller är horisontella avtal som fastställer försäljningspriser, begränsar eller kontrollerar produktion eller delar upp marknader. Karteller är genom sin natur de mest skadliga konkurrenshämmande överträdelserna då de bidrar till stora destruktiva biverkningar på den fria marknaden. För att stoppa konkurrenshämmande samarbeten har EU upprättat starka förbudet emot denna typ av avtal i dess fördrag om Europeiska Unionens Funktionssätt. De materiella reglerna återfinns sedan i medlemsländernas nationella lagstiftningar. För att verkställa dessa samt upprätta efterlevnad kring reglerna krävs ett effektivt sanktionssystem. Medan EU-rätten endast ställer upp ekonomiska sanktioner riktade mot företag har medlemsstaterna suveränitet att uppställa egna lämpliga sanktionssystem. Sverige har valt att införa administrativa sanktioner riktade mot individen i form av näringsförbud. Det finns även länder som har valt att införa straffrättsliga sanktioner mot individer som engagerar sig i kartellsamarbeten, England är ett sådant exempel. En debatt har således väckts angående de straffrättsliga sanktionernas effektivitet och huruvida länder i Europa bör införa kriminalisering för att motverka karteller. Huvudsyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur denna debatt sett ut samt om det anses önskvärt att införa straffrättsliga sanktioner på området. Uppsatsen har genom en rättsdogmatisk metod redogjort för de nuvarande sanktionerna riktade mot individer och dess tillräcklighet i Sverige. Med ett komparativt inslag, där den engelska konkurrensrätten behandlas, utreder uppsatsen möjligheten att införa kriminalisering i den svenska konkurrensrätten samt om detta vore önskvärt. Mot bakgrunden av uppsatsens utredningar och analys har slutsatsen dragits att det idag är möjligt att införa straffrättsliga påföljder vid överträdelser av kartellförbudet. Däremot har uppsatsen nått slutsatsen att det i skrivande stund inte anses önskvärt att i Sverige kriminalisera överträdelser av denna karaktär då det rådande näringsförbudet anses tillräckligt i förhållande till sitt syfte att avskräcka överträdelser av kartellförbudet.