Arbetsinkomst eller kapitalinkomst - Klassificering av andelar i fåmansbolag och enskild näringsverksamhet

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att undersöka klassificeringen av andelar i fåmansbolag och enskild näringsverksamhet och jämför klassificeringarna med varandra. Syftet med jämförelsen är att utröna vilka principiella skillnader och likheter som finns mellan klassificeringarna. Andelarna i ett fåmansbolag kan klassificeras antingen som kvalificerade eller okvalificerade, syftet med klassificeringen är att skilja mellan arbetsinkomst och kapitalinkomst. Bedömningen av andelarna görs utifrån andelsägarens aktivitet i bolaget. Är ägaren verksam i betydande omfattning, uppfylls verksamhetsrekvisitet och andelarna klassificeras som kvalificerade. Inkomst i form av utdelning och reavinst beskattas enbart som inkomst av kapital om andelarna är okvalificerade. Utdelning och reavinst från kvalificerade andelar beskattas både som kapitalinkomst och arbetsinkomst. Enligt förarbetena uppfylls verksamhetsrekvisitet om ägarens arbetsinsats har varit av påtaglig eller stor betydelse för vinstgenereringen i bolaget. Vid bedömning av ägarens arbete beaktas flertalet omständigheter, bland annat omfattning av arbetsinsatsen, kvaliteten på arbete, ägarens position i företaget och innehav av kapitaltillgångar. I praxis gör domstolen en sammanlagd bedömning av alla omständigheter. Omständigheterna har olika stor betydelse vid bedömning men ingen av omständighet är av sådan betydelse att den är avgörande. Den omständighet som är av störst betydelse är kvaliteten av ägarens arbete, alltså vilken typ av arbete som denna utfört. Syftet med klassificeringen av enskild näringsverksamhet är det samma och bedömningen görs utifrån näringsidkarens aktivitet i verksamheten. Enskild näringsverksamhet klassas antingen som aktiv eller passiv. Verksamheten är aktiv om näringsidkaren uppfyller aktivitetsrekvistet, rekvisitet anses uppfyllt om näringsidkaren har arbetet i inte oväsentlig omfattning i näringsverksamheten. Är verksamheten aktiv anses inkomsten vara arbetsinkomst och är den passiv anses inkomst vara kapitalinkomst. Av förarbetena framgår det att aktivitetsrekvisitet kan uppfyllas på två sätt. Det första är om näringsidkaren arbetar 500 timmar eller mer i verksamheten. Det andra är om arbetsinsatsen understiger 500 timmar, då kan verksamheten ändå klassificeras som aktiv om verksamheten i huvudsak baseras på näringsidkarens eget arbete och verksamheten inte innehar en betydande balansomslutning. Vid klassificering av enskild näringsverksamhet beaktas inte lika många omständigheter som vid klassificeringen av andelar i fåmansbolag. Av de omständigheter som beaktas vid båda klassificeringarna har de större betydelse vid bedömning av aktivitetsrekvisitet. Det är då fler omständigheter som kan vara av avgörande betydelse. Exempelvis kan omfattningen av den skattskyldiges arbetsinsats vara direkt avgörande för bedömning av enskild näringsverksamhet, liksom omständigheten att verksamheten har en kapitaltillgång. Omständigheter som inte är av tillräckligt stor betydelse för att avgöra bedömning av verksamhetsrekvistet. Jämförelsen av klassificeringarna visar även att även om båda har samma syfte kan samma situation bedömas olika, beroende på om bedömning görs utifrån verksamhetsrekvistet eller aktivitetsrekvisitet.