Ensamboende och ensamhetens betydelse för psykiskt välbefinnande för vuxna i Värmland : En kvantitativ studie med analys av data från enkätundersökningen Liv och hälsa 2022

Sammanfattning: Bakgrund: Ensamhet förekommer i alla åldersgrupper. Ensamhet hos äldre personer är en utmaning som ökar i samhället. Forskning visar att ofrivillig ensamhet kan ge negativa effekter på hälsan. Ensamhet är en riskfaktor då det kan innebära en ökad risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och demens samt en ökad risk för psykiska problem.Syfte: Syftet med studien är att undersöka ensamboende och ensamhetens betydelse för psykiskt välbefinnande för vuxna i Värmland. Metod: I denna uppsats användes en kvantitativ metod i form av analys med data från enkätundersökningen ”Liv och hälsa 2022” där 6315 personer svarade på enkäten. Programvaran IBM SPSS användes för analyserna och Chi2-test gjordes för att testa statistisk signifikans på de variabler som analyserades (p-värde <0,05 var signifikant). Resultat: Det framkom statistiskt signifikanta skillnader mellan män och kvinnor och mellan åldersgrupp i fördelningen av ensamboende/sammanboende och/eller ensamhet. Andelen som har gott psykiskt välbefinnande är över 90 procent bland dem som inte besväras av ensamhet medan andelen är cirka 60 procent bland dem som besväras av ensamhet. Slutsats: Slutsatsen är att det finns ett klart samband mellan besvär av ensamhet och psykiskt välbefinnande. Andelen med gott psykiskt välbefinnande är lägre bland de som känner sig ensamma och isolerade oavsett om man bor ensam eller ej.