Implementering av öppna dagvattenanläggningar i innerstaden: En studie för att undersöka lämpligheten med öppna dagvattenlösningar i det befintliga stadsrummet

Detta är en Magister-uppsats från Malmö högskola/Fakulteten för kultur och samhälle (KS)

Sammanfattning: Morgondagens samhällen står inför stora utmaningar såsom att hantera den ökande mängden intensiva och extrema nederbördstillfällen som förväntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tänka på helheten om hur städerna på bästa sätt kan utformas med hjälp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gäller också att skapas förståelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhället, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönområden och därav åstadkomma grönare och vackrare städer (Hållbar dag- och dränvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hälsa(Viklander & Blecken 2012).Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersätter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lånar vatten från det naturliga och skapar då en extra loop för vattnets väg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det är att det finns en förståelse kring konsekvenserna som uppstår när en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersätts med en artificiell del för den urbana miljön. Lidström (2012) skriver att i naturen när det regnar och vattnet faller på en naturlig yta återvänder del av regnvattnet genom evapotranspiration och så vidare. Däremot i den urbana miljön som till viss del har en likande process fast med skillnaden att regn som fallit på en hårdgjord yta i regel blir förorenat genom att olika ytliggande, lyftburna ämnen och partiklar fastnar på vattendroppen. En av de större skillnaderna mellan det urbana och naturliga hyrdrologiska kretsloppet är reningsgraden. I det urbana hyrdrologiska kretsloppet är reningsprocessen i en mer koncentradform: reningsverken. Och i den naturliga hyrdrologiska kretsloppet är naturen i sig själv som renar vattnet. Genom att förmedla kunskap till människor och låta medborgare ha möjlighet att påverka hur införandet av Rain gardens sker kommer mycket av den misstänksamhet och skepsis som tidigare fanns att övergå i positiva åsikter. Mycket tack vare de flertalet mervärden som staden gagnar. De värden som uppstår kommer gynna den sociala aspekten i staden och bidra med ökade samhällsvinter. Bland annat genom att folkhälsan på sikt kan öka, rening av dagvattnet samt fördröjning som uppstår hjälper till att minska belastningen på reningsverken. På så sätt minskar risken för översvämningar i framtiden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)