Allmänhetens straffande ur ett diskrimineringsperspektiv : En vinjettstudie om synen på straff bland universitetsstudenter

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Kriminologiska institutionen

Sammanfattning: Samhällsdebatten och den kriminalpolitiska arenan har idag kommit att förknippa invandring med kriminalitet, inte minst i Tidöavtalet (2022) som lades fram av regeringen och dess samarbetsparti. Tidigare forskning har visat på att en rasifieringsprocess tagit plats i samhället, vilken gör personer med utländsk bakgrund till de “rasifierade andra”, åtskilda från majoriteten. Utifrån stämplingsteorin kan menas att de som uppfattas vara av utländsk bakgrund stämplas som kriminella, oavsett om de faktiskt är det. Detta möjliggör för att de kan behandlas annorlunda med mer ingripande åtgärder av flera instanser i samhället. Forskningen har bland annat visat på att de med utländsk bakgrund löper större risk att dömas till fängelse för vissa brottstyper än de med svensk bakgrund. Detta trots att diskriminering är förbjuden enligt lagstiftning och alla ska vara lika inför lagen. Det är rimligt att tänka sig att denna typ av diskriminering i samhället och hur samhällsdebatten går även har en påverkan på allmänhetens syn på straff. Därav intresserar sig denna studie för hur allmänhetens syn på straff ser ut, samt om det finns en diskriminerande tendens att döma utländska förövare till hårdare straff än svenska. Är vi verkligen lika inför lagen? Studien genomfördes med enkäter som delades ut till olika klasser på Stockholms Universitet. Dessa innehöll två vinjetter som beskriver två olika brottsfall, för vilket respondenterna sedan fick utdöma straff till förövarna. Två olika enkätversioner utdelades även, där endast etniciteten på förövaren varierades. Resultatet visar på att utländska förövare diskrimineras i vissa fall, men även att respondenterna tenderade att utdöma hårdare straff för förövare av samma etnicitet som en själv. Detta kan möjligen ses som ett uttryck för någon form av avståndstagande från handlingen. För den grövre brottstypen som skildrades, dödligt våld, var sambandet så pass otydligt att slusatsen drogs att då brottet framstår som av väldigt grov karaktär spelar etniciteten på förövaren inte någon markant roll.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)