"Varför säger man inte bara att man springer?" : En undersökande fallstudie om metakognitionens betydelse för språk- och läsförståelse ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Sammanfattning: Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära elever att läsa i syfte att de ska vara en del av den samhälleliga gemenskapen samt att kunna läsa för att lära. Trots detta sjunker läsförståelsen hos elever i svensk skola och gapet mellan högpresterande och lågpresterande elever ökar. Via vedertagna läsmodeller synliggörs att avkodningsförmåga och språkförståelse tillsammans utgör förutsättningar för att läsning med förståelse ska uppstå. På mellanstadiet förväntas eleverna kunna läsa för att ta till sig kunskaper i skolans alla ämnen. Forskning visar att det finns relativt stor andel elever som av olika anledningar inte kan läsa på en ändamålsenlig nivå. Hur tar skolan sig an dessa elever? Föreliggande studie fokuserar på de elever som trots god avkodningsförmåga har svag läsförståelse. Med stöd i teorier om läsutveckling, metakognition och känsla av sammanhang genomfördes en intervention, designad som en undersökande fallstudie. Syftet var att identifiera och undervisa elever i årskurs 2, med god avkodningsförmåga men med svag läsförståelse. Undervisningen fokuserade på ordförståelse och läsförståelsestrategier med avsikt att utveckla elevernas läsförståelse. Resultaten visar att det å ena sidan är lätt att identifiera elever som matchar profilen för studien. De visar å andra sidan att det är svårt att se mätbara resultat för utveckling av läsförståelse efter en intervention under en begränsad tid. Dock visar elevernas kommentarer att de själva uppskattar den undervisning de fått och anser att de utvecklat strategier för bättre läsförståelse. I överensstämmelse med tidigare forskning visar vår studie att ett rikt ordförråd och god ordförståelse, som gynnar elevernas förförståelse, tillsammans med effektiv användning av läsförståelsestrategier är viktiga aspekter för att elever ska kunna ta sig an texter på egen hand.