Neuromarketing : En kvalitativ studie, där svenska marknadsföringsexperters förhållningssätt till neuromarketing behandlas.

Sammanfattning: I ett samhälle där konsumenter översköljs av information, har marknadsförare tvingats hitta nya vägar att nå ut med sitt budskap. Marknadsförare måste förutom att tränga igenom ett massivt brus av reklam, söka djup förståelse kring konsumenters beteenden. Ett sätt att göra detta på, är genom ämnet neuromarketing som är en kombination av neurovetenskap och marknadsföring. Neuromarketing äntrade världen så sent som 2002. Neuromarketing består av tre stora forskningsområden: neurovetenskap, beteendeekonomi och socialpsykologi. Genom att kombinera dessa forskningsämnen, är det idag möjligt att studera konsumenters hjärnor och kroppar, för att skaffa kunskap och förståelse kring konsumenters beteende och beslutsfattande. När det kommer till Sverige så är neuromarketing fortfarande okänt. Människor lyfter frågande på ögonbrynen när ämnet kommer på tal. Detta trots att teknologiutvecklingen tvingar marknadsförare att hitta nya sätt att kommunicera med sin omvärld på och trots att Sverige placeras på tredje plats i rankningen av mest digitaliserade länder. Vad beror detta på? Varför finns det inga studier gjorda i Sverige om neuromarketing? Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om ämnet neuromarketing, genom att lyfta fram svenska experters förhållningssätt till detta forskningsämne. Studiens insamling av empiri bestod av intervjuer med experter inom marknadsföring. Resultatet av denna studie står i kontrast till tidigare studier, där neuromarketing benämns som något nytt och revolutionerande. Svenska experter hävdar motsatsen, marknadsförare har alltid studerat och fascinerats över beteende, emotioner och reaktioner hos konsumenter. Svenska experter anser också att teknologin som används inom neuromarketing är bristande och kommer med stora begränsningar. De påstår också att annan teknologi är mer betydelsefull än den som läser av hjärnaktivitet, ögonrörelser och ansiktsuttryck. Ämnet för även med sig en rad etiska frågeställningar och svenska experter tror inte att konsumenter vill övervakas i ett kommersiellt syfte.