Sänkta sociala avgifter för unga : Har sänkningen medfört en positiv sysselsättningseffekt?

Sammanfattning: Sverige har likt många andra europeiska nationer brottats med hög ungdomsarbetslöshet under de senaste 20 åren. I ett försök att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden valde regeringen att i två steg sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar. De båda sänkningarna innebar sedermera en dryg halvering av det samlade uttaget för arbetsgivaravgiften från 31 till 15 procent. Tidigare forskning påvisar försumbara sysselsättningseffekter. Detta till följd av att skattesänkningen på längre sikt övervältras till löntagaren i form av högre lön. I denna uppsats studeras huruvida sänkningarna av arbetsgivaravgiften i enighet med proposition 2006/07:84 Nedsättning av sociala avgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år, samt proposition 2008/09:7 kraftfullare nedsättning av sociala avgifter för unga, har medfört en positiv sysselsättningseffekt för ungdomar. Metoden som använts är Difference-in-Differences-skattningar av förändringen i sysselsättningsgrad för tidsperioderna ett år efter genomförandet av respektive reform. Mätningen har sedan utökats till att innefatta tiden för första reforen och 3.5 år framåt. Två olika behandlings- respektive kontrollgrupper har använts. Sysselsättningsgraden för ungdomar mellan 15-24 år matchas mot samma grupp i Finland. Även en inhemsk jämförelse har gjorts bestående av sysselsättningsgraden för gruppen 20-24 år mot 25-34 år. Data som ligger till grund för mätningarna är tvärsnittsdata hämtade från SCB och Eurostat. Ingen signifikant positiv sysselsättningseffekt har kunnat påvisas inom ramen för denna uppsats.