Tjänstehundar inom Polismyndigheten : skadepanorama och hundförares uppfattning om riskmoment för skada

Sammanfattning: Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka skadepanoramat hos polishundar samt intervjua hundförare om riskfaktorer för skada. Detta för att i framtiden kunna förbättra hälsan hos svenska polishundar. Undersökningen utgjordes av en journalstudie, en enkätstudie och en litteraturinsamling. I journalstudien granskades vilka skador som hundarna hade på rörelseapparaten vid besök på Universitetsdjursjukhuset i Uppsala (UDS). I enkätstudien granskades vilka riskfaktorer som hundförare i Sverige associerar till skador på sina hundar. Slutligen utfördes en litteraturinsamling gällande skador hos tjänstehundarna samt riskfaktorer för dessa skador. Arbetet är av intresse då ökad kunskap om skadeprevention är en viktig del av arbetet för en djursjukskötare, liksom för andra professioner inom djurhälsovården. Journalstudien utfördes genom att författarna fick tillgång till universitetsdjursjukhusets (UDS) journalsystem. Författarna gick igenom totalt 132 journaler som gällde Polismyndighetens djur varav 39 journaler matchade valda inklusionskriterier. Dessa kriterier var att hundarna skulle ha haft problem kopplat till rörelseapparaten och att vård skulle ha sökts på UDS mellan år 2000 och 2022. Författarna hade fått godkänt av Polismyndigheten region mitt Uppsala att granska journaler gällande deras hundar. Förutom journalstudien utfördes en enkätstudie riktad till hundförare inom Polismyndigheten i Sverige. Frågorna i enkäten gällde vilka skador som hundförare sett hos sina tjänstehundar samt hundförarnas uppfattning om riskmoment som kan leda till skador på rörelseapparaten, i samband med tjänst och träning av hund. Parallellt med journalstudien och enkätstudien utfördes även en litteraturinsamling där författarna studerade den vetenskapliga litteraturen på området. I journalstudien framgick det att de vanligast förekommande skadorna på rörelseapparaten var på leder och muskulatur. De raser som förekom i studien var i fallande ordning tysk schäferhund, belgisk vallhund/malinois, labrador retriever, engelsk springerspaniel, blandras, australiensk cattledog och rottweiler. Hundförarna angav i enkätstudien att de sett skador på samtliga listade områden på rörelseapparaten: skelett, muskler, leder, ligament och senor. Hundförare uppfattade bland annat följande moment i träning eller tjänst som riskfyllda: skyddsarbete, räddningssök, explosiv fysisk ansträngning när hunden är ouppvärmd, samt in och uthopp ur bil. Det behövs mer forskning för att kunna ge evidensbaserade råd gällande skadeprevention av polisens tjänstehundar. Nyckelord: belgisk vallhund/malinois, hundförare, polis, polishundar, Polismyndigheten, riskmoment, rörelseapparaten, skadepanorama, tjänstehundar, tysk schäferhund.