Kan lärares behörighet påverka svenska elevers prestationer i PISA-undersökningarna

Sammanfattning: Svenska elevers allt sämre prestationer i PISA-undersökningarna har väckt debatt i Sverige om skolans kvalitet och hur man ska kunna förbättra den. Svenska elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse har också sjunkit betydligt sedan den första undersökningen gjordes år 2000. För att kunna vända trenden av fallande resultat är det viktigt att försöka identifiera de faktorer inom skolan som kan ha störst effekt på elevernas lärande. Faktorer som har föreslagits ha stor inverkan på lärande är lärarnas behörighet, förhållandet antal elever per lärare och lärarbrist.Syftet med arbetet är att via sökning av litteratur och OECD:s databaser från PISA-undersökningarna år 2000 till 2014 ta reda på om behörighet hos lärare eller/och lärartäthet kan förklara de försämrade förmågor i läsning, naturvetenskap och matematik som konstaterats hos svenska elever i PISA-undersökningarna och att undersöka om samband kan finnas med andra OECD-länders resultat.Resultaten tyder på att lärarbehörighet och lärartäthet kan vara av betydelse för hur eleverna presterat i PISA – framförallt verkar det vara viktigt att skillnaderna mellan lärarnas behörighet i skolan är liten (liten spridning). Ett exempel på ett OECD-land där trenden i elevresultat är uppåtgående är Polen där både lärarbehörighet ökat och förhållandet elev-lärare minskat med motsvarande minskande spridning.