Entreprenadarbetens miljöpåverkan vid underhåll av dricksvattennätet : En jämförande fallstudie av traditionella- och schaktfria ledningsnätsentreprenader i norra Stockholm

Sammanfattning: Hållbarhets- och klimatfokus driver aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen att utveckla nya arbetssätt och verktyg för att minimera klimatpåverkan från den egna verksamheten. Livscykelanalyser, LCA, som ett miljöledningsverktyg för att analysera och minska klimatpåverkan från processer kräver stora resurser för att applicera LCAmetodik på hela entreprenadprojekt. Ett flertal nischade beräkningsverktyg har därför utvecklats av intressenter inom ledningsrenovering. Som ledningsnätsägare har Norrvatten höga krav på kvalitet vid nyläggning och renovering av huvudvattenledningar. Men även ett miljöfokus och engagemang för nya tekniker som mynnat ut i användandet av nya schaktfria metoder för renoveringsprojekt, ibland i grunden av praktiska skäl men där en betydande minskning av klimatpåverkan kan anses uppstå till följd. Genom större insyn i klimatpåverkan från entreprenadprojekt skapas underlag för framtida beslutsfattande, arbetsprocesser och fortsatta studier. Syftet med studien var att se över tillgängliga beräkningsverktyg och deras användbarhet och användarvänlighet. Vidare att analysera aktuella vattenledningsentreprenadprojekt utförda i öppen schakt samt schaktfri metod för att se om dessa val kan påverka hur entreprenader kan utföras mer hållbart, ur ett klimatmässigt och ekonomiskt perspektiv. Under studien uppstod problem vid resursinventering för entreprenaderna, där faktiska mängder från entreprenörer ej kunde erhållas. Endast övergripande kartläggning och analys utfördes därför av entreprenaderna, i kombination med ett antal beräkningsverktyg tillgängliga på marknaden. Studien visar att många nischade beräkningsverktyg baserade på LCA-metodik saknar anpassning för analys av ledningsentreprenader med större rördimensioner, vanligt förekommande inom Norrvattens ledningsnät. Beräkningsverktyg saknar även den transparens och därmed jämförbarhet som renodlade LCA-verktyg. Resultatet visade dock att, även trots antagen och uppskattad analys av ingående parametrar för projekten, skapades en ganska likartad bild av den procentuella sänkningen av kg CO2-ekvivalenter mellan de olika teknikerna. Den beräknade klimatpåverkan var omkring 80% lägre per meter ledning för påverkanskategori GWP, liknande det resultat som kunde erhållas från nischade beräkningsverktyg. Med hänsyn tagen till att den schaktfria metoden infodring är relativt ny för dricksvattenledningar samt har en halverad teoretisk materiallivslängd kan en teoretisk brytpunkt beräknas till 231,8 år eller drygt fyra schaktfria renoveringar innan klimatpåverkan uppgår till motsvarande renovering i traditionell öppen schakt. Fortsatta studier kan med fördel mer ingående fokusera på resursinventering av entreprenader och fördjupning inom transparenta LCA-verktyg likt miljöberäkningsverktyget, BM 1.0. Alternativt bygga vidare på rapportens analys och beräkningsdel för framtagning av ett nischat beräkningsverktyg.