Kannibalen, en västerländsk monsterskapelse? -En studie av kannibalen som litterär och kolonial gestalt

Sammanfattning: Uppsatsen undersöker kannibalen som en kolonial gestalt inom litteratur från tidigmodern tid till senmodern tid och vad dess gestaltning berättar om samtida idéströmningar och värderingar. Undersökningen baseras på tre skönlitterära verk. Dessa verk är: Robinson Crusoe (1719), Moby Dick (1851) och The Silence of The Lambs (1988). Verken har gemensamt att de samtliga har gjort ett stort avtryck på litteraturhistorien och gestaltar kannibalkaraktärer på olika sätt. Genom att undersöka dessa gestalter i förhållande till deras kontext har olika värderingar kunnat synliggöras. I en tidigmodern kontext präglades gestaltningen av kannibalen av samtida upplysningsideal där kolonialism och slaveri sågs som en nödvändig process i samband med att civilisera befolkningarna boende på öar i Karibien och Stilla havet. Skapandet av kannibalgestalten blev i denna kontext viktig som motpol för den vita europeiska människan som genom definierandet av kannibalen, även definierade sig själv som en rättmätig kolonisatör. I ett senare skede under 1800-talet finns kannibalen som litterär gestalt kvar och beskrevs med liknande attribut såsom vilde och kannibal. Skillnaden är att kannibalen nu befinner sig inom den västerländska civilisationen och sjöfarten vilket visar på kolonialiseringens effekter samt en alltmer globaliserad värld. Koloniala värderingar finns dock kvar och präglar gestaltningen av kannibalen. I en senmodern kontext har kannibalgestaltningen frigjorts från den så kallade vilden med utomeuropeisk bakgrund. Istället används den nu som ett attribut för att göra seriemördare och psykopater ännu läskigare. Undersökningen visar här att kannibalgestalten står som representant för ett 1900-tal starkt präglat av krig och konflikter där fascinationen gentemot våld och terror har ökat. Kannibalen är i denna kontext återkommande och visar på den moraliska människans förfall och gestaltar den rädsla som vi människor numera känner inför oss själva och andra. I ett vidare skede landar undersökningen i att kannibalen som kulturfenomen och monsterskapelse fortfarande säger något om dess samtid, då den fortfarande återkommer inom olika kulturuttryck där den gestaltar ett samhälle stort präglat av våld och konflikter samt en stor fascination gentemot dessa intryck. Uppsatsen avslutas med en didaktisk reflektion kring hur kannibalen kan fylla ett syfte i en utbildningssituation, då i samband med arbete kring olika typer av kulturuttryck som kan visa på olika historiska kontexter och idéströmningar.