Vad tycker barn/ungdomar med ASD om fysisk träning och fysisk aktivitet - en kartläggning före och efter en träningsperiod

Sammanfattning: Bakgrund Autism Spectrum Disorder (ASD) innebär att en person ofta har svårt med sociala interaktioner, uppvisar stereotypa beteende och begränsade intressen. Mellan 5–46% av personer med ASD har även epilepsi (EP). Målgruppen är vanligen mer stillasittande och detta medför hälsorisker som kan minskas genom fysisk aktivitet. Syfte Syftet var att kartlägga den fysiska träningen och fysiska aktiviteten de fyra senaste veckorna före träningsperioden inom en utvald grupp av barn/ungdomar som hade ASD med eller utan EP. Syftet var även att sammanställa gruppens åsikter gällande periodens träningsformer samt undersöka föräldrarnas subjektiva uppfattning om eventuella förändringar hos barnet/ungdomen från början till slutet av träningsperioden. Metod Denna explorativa studie genomförde en kartläggning via ett eget framtaget frågeformulär där barn och föräldrar skattade fysisk aktivitet och träningsnivå de senaste 4 veckorna före träningsperioden. Barnens och föräldrarnas subjektiva uppfattning om träningsformerna och hur träningsperioden påverkat barnen samlades in genom en intervju. Träningen pågick i åtta veckor med cirkelträning samt bollaktivitet. Deltagarna var barn med lätt till måttlig ASD i åldrarna 10–14 år, varav en deltagare även hade diagnostiserad EP. Resultat Svaren i formuläret och intervjun visade att fem av sex deltagare var positiva till fysisk träning och fysisk aktivitet både innan och efter studien. Två barn hoppade av studien under träningsperioden. Fyra av sex var fysiskt aktiva en till två gånger per vecka utöver träningen i studien. Bollpasset ansågs vara bäst enligt de tre som deltog då det fanns ett syfte med träningen. Under träningsperioden noterades att barnen blev mer aktiva och uthålliga och tre av fyra föräldrar uppger att barnen blivit piggare och gladare. Slutsats I denna explorativa studie med sex deltagare varav fyra slutförde interventionen var det svårt att dra slutsatser eller se tendenser till förändring. Flera barn i studien var fysiskt aktiva genom träning och annan regelbunden aktivitet redan före träningsinterventionen. Barnen hade en positiv inställning till fysisk träning och fysisk aktivitet och bollpasset visade sig vara mest uppskattat. Föräldrarna rapporterade att barnen blev piggare, gladare och sov bättre. Det går inte att direkt härleda de rapporterade förändringarna till de extra träningspassen då även andra faktorer kan ha påverkat.