Upplevelsen av konst i det offentliga rummet : en studie om hur konstnärliga uttryck bidrar till platsidentitet i Hornstull

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur området Hornstull i Stockholm upplevs utifrån olika konstnärliga uttryck som återfinns i det offentliga rummet. Uppsatsen söker även svar på hur konsten påverkar platsidentiteten samt hur konstens olika avsändare och intentioner uppfattas av de personer som bor och vistas i området. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som upplevde sig ha en personlig relation till platsen, antingen genom boende eller återkommande vistelse. Utöver intervjuerna användes fotodokumentation som kompletterande metod. Foton på olika konstuttryck runt Hornstull samlades i en fotoguide som fungerade som diskussionsunderlag och exemplifiering av offentliga konstverk. Resultatet av studien diskuteras utifrån David Harveys ombearbetning av Lefebvres rumsliga triad: det materiella rummet, det föreställda rummet och det levda rummet. Informanterna förknippade inte Hornstull med konst i någon större utsträckning på grund av den relativa frånvaron av klassiska målningar och skulpturer. Detta tolkas som en avsaknad av begreppsdefinition för offentlig konst samt en upplevd sammansmältning mellan plats och konst där konstverken är så integrerade med platsen att de inte längre är synliga. Hornstulls platsidentitet är tydligt kopplad till ett ungdomsideal där områdets konstnärliga uttryck i form av graffiti och gatukonst bär tydliga spår av detta. Kreativiteten hos många boende i området bidrar till den attraktionskraft som driver gentrifieringen och som leder till ökande hyror och levnadskostnader. Informanternas inställning till illegal gatukonst och konstnärligt utformad marknadsföring beror i första hand på skickligheten i utformningen samt lokaliseringen av konsten, även om attityderna skiljde sig något åt.