Tvärprofessionell samverkan vid Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom

Sammanfattning: Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom (BGFS), internationellt känt som Münchausen Syndrome by Proxy (MSbP), är en allvarlig och komplex form av barnmisshandel. Främst har BGFS belysts utifrån hälso- och sjukvårdens perspektiv och tidigare internationell forskning har fokuserat på att identifiera och beskriva varningssignaler på att det kan föreligga. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för barn som far illa eller riskerar att göra det, vilket innebär att de utgör en central aktör när det kommer till ärenden som rör BGFS. Då BGFS utgör en form av barnmisshandel som främst rör sig inom hälso- och sjukvårdens sfär, är socialtjänsten beroende av hälso- och sjukvårdens kompetens i deras arbete för att utreda barns situation och behov av stöd och/eller skydd vid misstanke om BGFS. Tvärprofessionell samverkan är här en central process, vilket även betonas i litteratur och forskning kring BGFS. Dock saknas det i svensk kontext forskning kring BGFS och samverkan i dessa ärenden. Syftet har därmed varit att utforska den tvärprofessionella samverkan vid ärenden som rör BGFS i svensk kontext. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med olika professioner som har erfarenhet av arbete med BGFS. Studiens teoretiska ramverk utgörs av organisationsteori, nyinstitutionell teori, samverkansteori och professionsteori. Empiri har sedan tolkats och analyserats utifrån dessa teoretiska perspektiv och tidigare forskning med hjälp av tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visar bland annat att det råder en omfattande okunskap kring BGFS och att detta utgör en försvårande faktor för samverkan vid arbete med och utredning av ärenden som rör denna form av barnmisshandel. Förutsättningar för en fungerande samverkan i ärenden som rör BGFS med en tydlig styrning, struktur och samsyn är även bristfälliga.