En uppdatering om människans evolution : med betoning på forskning från de senaste fem åren samt koppling till kurslitteratur för gymnasiet

Sammanfattning: början av 2000-talet sekvenserades det första hela mänskliga genomet och sedan dess har teknikerna förfinats, effektiviserats och förbättrats, så att utvecklingen på många områden, däribland forskningen om människans evolution, går fortare än någonsin tidigare. Från att ha sekvenserat en molekyl i taget är det idag möjligt att sekvensera miljontals molekyler parallellt och dessutom till ett så lågt pris att fler nu har möjlighet att använda sig av teknikerna. Bara under de senaste fem åren har det hänt mycket på området människans evolution och det är detta som vi kommer redogöra för i den här studien. Vi redovisar nya upptäckter –såsom att Homo naledi artbestämdes 2015 –, stärker gamla hypoteser –såsom att Homo sapiens utvandrade ur Afrika –samt stryker andra hypoteser –såsom att Australopithecus afarensis skulle vara den saknade länken mellan släktet Australopithecus och släktet Homo. Mycket har skett inom forskningen på människans evolution. Tillgång till nya biologiska tekniker har tillsammans med paleontologiska upptäckter bidragit till att skapa en större samstämmighet inom båda områden. Genom att teknikerna utvecklas och kompletterar varandra kan en större konsensus i resultaten skapas. Att utvecklingen av forskningen går fort fram har konsekvenser även för kurslitteraturen i gymnasieskolan. Vi analyserar därför om gymnasielitteraturen hinner med samt om förenklingarna som görs i den är rimlig. Det är svårt att avgöra om kurslitteraturen uppdateras i tillräcklig takt då förenklingarna är så pass stora. Vi anser att flera av de jämförda böckerna är tvetydiga i sina beskrivningar och framställer fakta som säkerställd, vilket inte alltid stämmer överens med hur området ser ut i verkligheten.