Punktlighet för pendeltågstrafik i Stockholm - Analys av förseningsdata och fordonsdata

Sammanfattning: Arbetet ämnar till att undersöka eventuella samband mellan fordonsdata och förseningsdata för att fastställa om fordonsdata kan användas för att förutse förseningar. Fordonsdata som genererats till följd av behov för kontrollundersökning, i.e. felkoder, har kombinerats med förseningsdata från Stockholms pendeltåg mellan 2017-01-01 och 2018-12-08. Statistiska beräkningsmetoder har använts för att avgöra om det finns ett samband. Oddskvot samt konfidensintervall beräknades för att vidare möjliggöra en analys. Analysen delades in i 2 delar varav första delen undersöker om felkoder generellt, oavsett typ, har något samband med förseningar. Andra delen fokuserar på specifika felkoder för att försöka identifiera felkoder som möjligtvis har ett samband med förseningar. Under den studerade tidsperioden genererades 811 olika felkoder. Detta innebär att samtliga 811 felkoder analyseras individuellt. Resultatet för felkoder generellt visar ett signifikant samband mellan felkoder och gångtidsförseningar men icke-signifikant samband mellan felkoder och uppehålltidsförseningar. Analysens andra del, specifika felkoder, uppvisade likartade resultat som den första delen. För specifika felkoder visar resultaten att 78 olika felkoder har statistiskt signifikanta samband med gångtidsförseningar. Uppehållsförseningar visade sig ha färre signifikanta felkoder med endast 9 olika felkoder samt att sambanden för samtliga 9 felkoder var svaga jämfört med gångtidsförseningar. Eftersom resultaten för analysens första del visade signifikant samband mellan felkoder och gångtidsförseningar men icke-signifikant samband mellan felkoder och uppehålltidsförseningar var resultaten för analysens andra del föga förvånande. Gångtidsförseningar visade sig ha en tydligt starkare koppling med felkoder än uppehålltidsförseningar. Anledningen till att uppehålltidsförseningar har en svag till ingen koppling med felkoder kan möjligen förklaras av att uppehålltidsförseningar ofta sker i stationer och därmed har en större koppling med den mänskliga faktorn, bland annat tidtabellens planering, tågpersonalens beteende, ombord- och avstigning av passagerare. Sambandet mellan felkoder och gångtidsförseningar kan möjligen bero på bland annat att delar av tåget i högre grad utsätts för slitage och stress under gång från infrastruktur samt väder och temperatur som i sin tur ger upphov till uppkomsten av felkoder. Det innebär att gångtidsförseningarna möjligen beror mindre på den mänskliga faktorn och till en större del på ett problem med fordonet, något som kan leda till att en felkod genereras.