Risker och möjligheter med mobiltelefonen

Sammanfattning: År 2007 släpptes världens första smartphone. Bara 16 år senare har näst intill varenda människa i Sverige en mobiltelefon i deras ficka. Sakta men säkert har mobiltelefonen blivit en del av vår vardag som ett av våra mest basala behov. Den digitala utvecklingen har gått så pass fort att vi ännu inte känner till vilka risker och möjligheter mobiltelefonen utgör för människan och vårt samhälle. Den tidigare forskningen visar på en balansgång mellan mobiltelefonens kommunikativa möjligheter och kritiska risker för vår mänskliga sammanhållning. Den mobila kommunikationen tar oss digitalt närmare varandra men samtidigt känslomässigt längre ifrån varandra. På senare år har det växt en oro över sociala mediers inflytande hos Sveriges befolkning. Studiens syfte vill därför ge allmänheten en förståelse för hur unga vuxna upplever mobiltelefonens kommunikativa möjligheter och sociala mediers negativa inflytande i det digitala samhället. Med hjälp av sju kvalitativa intervjuer bidrar studien med en insikt i hur intervjupersonerna upplever och resonerar kring mobiltelefonens kommunikativa möjligheter och sociala mediers negativa inflytande. Genom att applicera sociologen Erving Goffmans dramaturgiska teori och begrepp; framträdande, frontstage, backstage och intrycksstyrning i relation till intervjupersonernas upplevelser, får studien en djupare förståelse för hur mobiltelefonen påverkar deltagarna i deras vardagliga liv. Goffmans begrepp frontstage förstärker deras upplevelser om att det råder olika normer, förväntningar och förhållningssätt i ett framträdande på mobiltelefonens sociala plattformar. Backstage utgör en plats där intervjupersonerna ständigt kan planera, förbereda och påverka hur det sociala och digitala framträdandet ska se ut. Med hjälp av intrycksstyrning så får deltagarnas upplevelser av sociala mediers negativa inflytande en bakomliggande förklaring. Vår sociala verklighet kan inte konkurrera med sociala mediers intrycksstyrande, vilket i sin tur riskerar att påverka intervjupersonernas verklighetsuppfattningar.