Det utplånade könet och det framstående könet : En läroboksanalys om hur kvinnor och män utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv framställs i epokerna realism och naturalism

Sammanfattning: Enligt läroplanen för gymnasieskolan är ett av skolans uppdrag att aktivt verka för jämställdhet. Om det ska ske behöver även skolans läroböcker verka för skolans jämställdhetsuppdrag. Ett sätt att arbeta med jämställdhet är i ämnet svenska och i arbetsområdet litteraturhistoria. I valet av läroböcker är det viktigt att svenskläraren är medveten om hur föreställningar om genus framställs i läroboken, inte minst eftersom text och bild påverkar och formar våra föreställningar om samhället. Syftet med studien är att ge ett kunskapsbidrag om hur kvinnor och män utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv framställs i det litteraturhistoriska ämnesinnehållet i två läroböcker i svenska på gymnasiet från 1997 och 2019 för att jämföra, kritiskt granska och diskutera de föreställningar om genus och maktrelationer som förmedlas genom läroböckernas text och bild. Studiens frågeställningar är följande: Vilka beskrivningar av genus framträder i läroböckernas litterära epoker realism och naturalism? Vilka budskap och stereotyper förmedlas om genus och makt i respektive läroboks text och bild? Vilka likheter och skillnader finns mellan läroböckernas framställningar? För att uppfylla studiens syfte och besvara dess frågeställningar har diskursanalytisk teori och genusteori valts som teoretiskt ramverk och kritisk diskursanalys som metod. Materialet är två läroböcker i litteraturhistoria från 1997 och 2019 avsedda för gymnasieskolan.  Resultatet visar att läroböckerna förmedlar föreställningar om genus där mannen är i centrum och framkant av utvecklingen och kvinnan blir passiv och i bakgrunden. Detta visar en föreställning om genus där mannen är den handlingskraftiga, företagsamma och aktiva, medan kvinnan upplevs mer passiv och frånvarande. Resultatet visar även att läroböckerna förmedlar traditionella stereotyper och budskap där de lyfter fram det manliga, patriarkala, perspektivet genomgående i läroböckerna. Mannen framställs som närvarande, tongivande och geni, medan kvinnan framställs som frånvarande, ”kvinnosakskvinna” och privat. Läroböckerna visar sig ha likheter kring föreställningar om genus. Till exempel förmedlar båda läroböckerna, genom text och bild, männen som mer storslagna, drivna och handlingskraftiga, medan kvinnan uppfattas mer som passiv och frånvarande. En skillnad mellan de två läroböckerna är kvinnans närvaro. Kvinnan är nästintill helt utebliven i den äldre läroboken, medan kvinnan börjar få ta plats alltmer i den yngre läroboken, dock med traditionella stereotyper och föreställningar om genus.  Studiens resultat visar att läroböckerna inte stämmer överens med den syn på jämställdhet som ska genomsyra utbildningen. Läroböckerna förmedlar traditionella föreställningar om kvinnor och män och påverkar elevernas föreställningar om könen och i sin tur elevernas syn på sig själva.