Polisens och socialtjänstens syn på samverkan vid ungdomsbrott

Detta är en Magister-uppsats från Malmö högskola/Hälsa och samhälle

Sammanfattning: 1 INLEDNING Det finns många anledningar till varför jag vill skriva om ungdomsbrottslighet. En anledning är mitt stora intresse om det här ämnet som är både intressant och lärorikt. Intressant är det för att det ofta talas och skrivs om ungdomsbrottslighet i Malmö, i media, i TV nyheter, tidningar, radio, och inte minst diskussioner och debatter bland våra politiker av olika partier i hela landet om vem som bäst kan hantera ungdomsproblematiken i vårt land. Lärorikt är det på grund av att det är så många verksamheter som är inblandade vid ungdomsbrottslighet, t.ex. skolan, polisen, fritidsgårdar, rättväsendet, drabbade familjer men också själva ungdomarna som hamnar i brottslig verksamhet. Att intresset är stort för ungdomsbrottslighet kan också förklaras av att ungdomarnas ökade brottslighet ses som en markör och ett tecken på kommande problem för både samhällsutvecklingen och ungdomarna. I alla de här fallen vi nämnde är det ytterst viktigt för våra professionella organisationer d.v.s. socialtjänstens och polisens ständiga närvarande för att kunna framträda med omtänksamhet, konstruktivitet, långsiktig och mödosamt arbete som måste förankras med professionalitet i polisens och socialtjänstens verksamhet mot ungdomsbrottslighet. Jag har valt att studera de här offentliga professionerna polisen och socialtjänsten genom att dra upp gränser för undersökning i Malmö kommun. De viktigaste momenten som jag kommer att belysa är interaktionen och samverkan mellan socialtjänsten och polisen när en ung människa begår brott, redan från grundskolan, till och med från lågstadiet. Några frågor som kommer att dominera är hur socialtjänsten och polisen samarbetar med varandra, hur verksamheten är uppbyggd och uppdelad i de här två offentliga organisationerna, och vilka problem kan det finnas i hantering av ungdomsbrottslighet. Idag vet vi att all verksamhet skall resultatmätas och utvärderas och då är det intressant att veta om socialtjänsten och polisen gör någon utvärdering eller trygghetsmätning av sina verksamheter, av vem det görs, och hur ofta den utvärderingen görs. I polisens och socialtjänstens verksamhet är det bl. a. Malmös invånare som har rätt att kräva att deras yrkesutövning skall skötas professionellt, så att invånare får och fortsätter ha förtroende för de här professionella institutionerna för att medborgare skall känna sig trygga överallt där de bor i Malmö. Ungdomsbrottsligheten är ett ämne som berör många institutioner i samhället, och därför finns det också olika synpunkter hur ungdomsproblematiken i samhället skall skötas och hanteras i både media och professionell yrkesutövning inom polisiära och sociala institutioner.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)