ATT MEDVETANDEGÖRA AKTIVITETSFÖRMÅGAN EFTER STROKE En kvalitativ studie med arbetsterapeuter inom primärvård

Sammanfattning: Bakgrund Stroke är en form av förvärvad hjärnskada och orsakas av en blödning eller blodpropp i hjärnan. Som följd efter stroke är det inte ovanligt att personer får nedsatt medvetenhet kring sin aktivitetsförmåga vilket påverkar personens möjlighet att vara delaktig i aktivitet. För en person som har nedsatt medvetenhet kan det vara svårt att avgöra vilka aktiviteter som kan utföras. Det kan innebära att personen blir passiv i sitt aktivitetsutförande, eller att aktiviteter utförs som riskerar att leda personskada. Arbetsterapeuten arbetar med personer efter stroke för att möjliggöra aktivitet genom att utgå från samspelet mellan person, aktivitet och miljö. Tidigare forskning tydliggör huvudsakligen arbetsterapeutiska insatser för personer med nedsatt medvetenhet i ett akut skede. Symtom av stroke förändras över tid men kan kvarstå en längre tid efter rehabilitering i akut skedet. Fortsatt rehabilitering sker på primärvårdsnivå och av den anledning är det betydelsefullt att arbetsterapeuter inom primärvården vet hur de ska arbeta med personer som fått stroke. Idag saknas det evidens för hur arbetsterapeuter på primärvårdsnivå arbetar för att medvetengöra aktivitetsförmågan hos personer som haft en stroke. Syfte Syftet var att undersöka hur arbetsterapeuter inom primärvården arbetar för att medvetandegöra aktivitetsförmågan hos personer efter stroke. Metod En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats utfördes med fem arbetsterapeuter som var verksamma inom primärvården och arbetade med personer efter stroke. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet beskrivs genom temat Tillvägagångssätt för att öka medvetenhetsnivån. Tillvägagångssätt som arbetsterapeuter använder presenteras i kategorierna Professionellt agerande samt Praktiska metoder och strategier. Samtliga kategorier har tre underkategorier. Slutsats Studien konstaterar betydelsen av att arbetsterapeuten använder varierade tillvägagångssätt för att öka personers medvetenhetsnivå. Arbetsterapeuten anpassar sitt bemötande till personens medvetandenivå för att skapa en terapeutisk relation. Praktiska metoder och strategier används för att personer ska förstå sina begräsningar i aktivitet samt möjliggöra reflektion tillsammans med personen. Att få personen att själv kunna reflektera över upplevda styrkor och svagheter i aktivitet ses som betydelsefullt i arbetet med nedsatt medvetenhet.