"Hur kan vi börja bo tilsammans istället för isär?" En kvalitativ studie om hur samhälliga intressegrupper upplever begränsningar och möjligheter med social housing i ett göteborgssammanhang.

Sammanfattning: Bakgrund: Segregationen i Göteborg ökar vilket skapar distinkta åtskillnader mellan bostadsområden. Utifrån forskning kan man se att bostadsområden har betydels för individens tillträde till samhället. Bor man i ett socioekonomiskt svagt bostadsområde har detta begränsade effekter på individers handlingsmöjligheter. Bor man däremot i ett attraktivt bostadsområde har individen lättare att få tillgång till samhällets arenor. Vidare kan man se att individens position i samhället bestäms av ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital vilka också speglar individens position på bostadsmarknaden. Har du ett högt kapital har du förmodligen enklare att välja boende, har du ett lågt kapital kan du antagligen inte välja boende i samma utsträckning. Där av skiljer sig den sociala sammansättningen av individer mellan områden vilket bidrar till ökad polarisering i samhället. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällerliga intressegrupper ser på begreppet, social housings begränsningar och möjligheter i ett göteborgsammanhang. Vidare undersöks detta i förhålland till flyttmönster, social blandning och bostadsmarknaden utifrån respondenternas tankar och åsikter. Metod: I min undersökning har jag valt kvalitativ intervjumetod för att besvara mina frågeställningar. Genom metoden kan jag undersöka hur respondenterna ställer sig till begreppet social housings möjligheter och begränsningar i ett göteborgsammanhang. 5 intervjuer har genomförts där urvalet besitter kunskap om begreppet samt är aktiva på Göteborgs bostadsmarknad. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen behandlar teorin om social blandning, kapitalformerna, det sociala rummets stratifikationsprocesser samt stigmatiseringsteorin. Samtliga har operationaliserats på det empiriska materialet. Resultat: Uppsatsens resultat har bidragit till en förståelse utav begreppet social housing utifrån intervjuer med samhällerliga intressegrupper. Den empiriska undersökningen bekräftar att social housing är ett begrepp som gjort entré inom den samhällerliga diskussionen och inom segregationsforskningen. Vidare synliggörs det i resultatet att ingen av intressegrupperna tror att social housing är det bästa tillvägagångsättet för att främja social blandning. Respondenterna förespråkar istället att den sociala blandningen i bostadsområden ska styras av upplåtelseformer, lägenhetsstorlek och standard. Vidare ska individen subventioneras, genom ett generösare bostadsbidrag, enligt respondenterna. Utifrån resultatet kan man också se att respondenterna inte tror att social housing påverkar flyttmönstret eftersom de som innehar högt kapital fortfarande kan välja det attraktiva. Kapitalformerna har visat sig, utifrån intervjuerna, vara väsentligt för individens möjligheter på bostadsmarknaden. Inte avgörande i alla lägen eftersom det finns kösystem inom bostadsmarknaden men i de allra flesta fallen erhållas lägenhet efter kapitalinnehav. Resultatet belyser också respondenternas syn på samhället som stigmatiserat då de tror att social housing, som stora subventionerade bostadsområden, besitter effekter som spär på den territoriella stigmatiseringen.