Individuell livskvalitet hos patienter i psykiatrisk vård : En pilotstudie

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund: Individer med psykisk sjukdom har sämre hälsa och ökad dödlighet i somatiska sjukdomar jämfört med befolkningen i övrigt. Sjukdomstillstånden kan också leda till svårigheter att klara av vardagen och bidra till försämrad livskvalitet. Det är av stor vikt att sjuksköterskan får en tydlig bild av vad som påverkar livskvaliteten hos patienten och till hjälp finns ett antal olika instrument för att mäta hälsa och livskvalitet, bl.a. The Schedule for the Evaluation of Individual Quality of Life - Direct Weighting (SEIQoL-DW). Syfte: Att undersöka individuell livskvalitet hos patienter med psykisk sjukdom med hjälp av SEIQoL-DW, samt att undersöka patienters och behandlares uppfattning om instrumentets tillämpbarhet och användbarhet. Metod: Patienter inom den psykiatriska vården fyllde i SEIQoL-DW-formuläret med stöd av behandlare. Därefter fyllde båda parterna i en enkät om instrumentets användbarhet. Materialet analyserades kvantitativt och kvalitativt. Resultat: Patienterna som deltog i studien skattade Relationer/Socialt nätverk som det viktigaste livsområdet, följt av Arbete. Det område som upplevdes fungera bäst, det vill säga det område som hade högst nivå, var Familj. Lägst nivå hade Arbete, vilket var det område som fungerade sämst. De flesta patienter och alla behandlare ansåg att frågorna i formuläret var relevanta respektive angelägna, samt att formuläret kan vara ett bra stöd vid samtalet. Runt hälften av patienterna ansåg att det helt eller delvis tog lång tid att fylla i formuläret. Slutsats: Trots att livskvalitet är något individuellt anger många patienter samma livsområden som viktiga. Instrumentet är användarvänligt till stor del, men patienten kan behöva stöd för att fylla i formuläret.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)