Det feminina och maskulina funktionshindret : En diskursanalys av transpersoners positionering inom Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd

Sammanfattning: Vård av transpersoner och professionella underlag är under konstant förändring till följd av omställningar i diagnosmanualer samt till följd av dess sociopolitiska kontext. Det vetenskapliga fältet är relativt nytt och bristfällig i dess kvantitet. Detta föranleder ett intresse av att undersöka ämnet närmare för att fylla kunskapsluckor inom fältet. Den här uppsatsen ämnar till att undersöka konstruktionen och positioneringen av transpersoner i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för professionella och beslutsfattare. Vidare ämnar uppsatsen undersöka en diskursiv transformering mellan Socialstyrelsens kunskapsstöd från 2015 och 2022. Materialet innefattar två kunskapsstöd från 2015: God vård av vuxna med könsdysfori samt God vård av barn och ungdomar med könsdysfori, och ett kunskapsstöd från 2022: Vård av barn och ungdomar med könsdysfori. Materialet undersöks genom en Foucauldiansk diskursanalys där metoden i denna analys är inspirerad av Carla Willigs (2013) analyssteg. Analysen i denna uppsats innefattar tre steg där citat från materialet placeras i olika koder, vilket sedan analyseras utifrån relevans till uppsatsens syfte och frågeställningar. I linje med den Foucauldianska diskursanalysen används en poststrukturalistisk och abduktiv ansats. Det teoretiska ramverket i uppsatsen innefattar Butlers genusteori samt medikalisering som kompletterande begrepp. Resultatet och analysen är sammanflätade. Uppsatsen visar på en subjektpositionering av transpersoner som ’dysforiska’ eller ’icke dysforiska’ där de ’dysforiska’ konstitueras som ett ’problem’. Socialstyrelsen likställer dysforin hos subjekten med ett funktionshinder där ’problemet’ individualiseras och transpersonerna blir placerad i en ansvarsposition. I analysen framgår även ett stort fokus på det binära genuset inom Socialstyrelsens material från 2015 samt ett fortsatt bibehållande av maskulina och feminina sociala konstruktioner i båda materialen. Fortsatt visar analysen på medikalisering och psykiatrifiering av subjekten samt förekommer ingen skillnad i subjektpositionering i en jämförelse av materialen, trots inkluderingen av icke-binära i det senare kunskapsstödet.